Pressbild: Folkoperan

 

2007 var året då jubiléerna duggade tätt i både Sverige och Tyskland med anledning av att Sara Stina Hedberg, mer känd som Zarah, såg dagens ljus den 15 mars 1907 i Karlstad.

 

Blott 22 år gammal upptäcktes Zarah Leander av Ernst Rolf på så sätt att hon själv uppsökte honom under ett gästspel i Norrköping och där fick chansen att ersätta Margit Rosengren, som "turligt nog" precis insjuknat.

 

Bara 2 år efter debuten hos Ernst Rolf gestaltade Zarah "Glada Änkan" med Gösta Ekman d.ä. som motspelare. Enligt ryktet lär Franz Lehár ha sagt när han hörde talas om de omarbetningar som skedde av "Glada Änkan" med anledning av Zarah Leanders kontraalt: "Gör vad ni vill där uppe i Stockholm, en sådan röst finns ändå inte!". Rösten fanns dock och framgångarna fortsatte både in- och utrikes efter Änkan.

 

1936 tog Zarah wienarna med storm efter världspremiären av den musikaliska komedin "Axel an der Himmelstür" på Theater an der Wien enligt Stockholms-Tidningen. Max Hansen - i den ledande rollen - hade själv föreslagit Zarah Leander som motspelerska. I Wiener Tageszeitungen omskrevs premiären såsom "en sensationell framgång".

 

Många känner Zarah som primadonna hos Karl Gerhard, både före och efter kriget trots de beskyllningar som riktades mot henne.

 

Under Andra Världskriget medverkade Zarah Leander i ett flertal filmer i Tyskland och kom att bli en av de största och mest populära artister som då verkade där. Efter kriget har diskussionerna gått höga huruvida Zarah gick nazisternas ärenden. Själv betygade hon att hon aldrig fungerat såsom hantlangare på något sätt för nazismen och dess ledare. Zarah Leander begärde själv att få halva lönen inbetald på svensk bank och vägrade att bli tysk medborgare under sin period i Tyskland. På senare år har det framkommit att Zarah kanske till och med agerat som rysk "spion", alternativt både som rysk och tysk spion! Sista ordet är ännu inte sagt i denna fråga.

 

I biografin "Zarah Leander: en stjärnas liv" av Jutta Jacobi menar denna tyska författarinna att förställningen om att Zarah skulle vara ett redskap för Nazi-Tyskland är ett alltför förenklat sätt att se och förklara stjärnans liv och framgångar på.

 

                 

 

Två andra författare som närgånget och initierat intresserat sig för die Leander på senare tid är Bosse Schön med "Sanningen om Zarah Leander: Säkerhetspolisens hemliga akt" och Tiina Rosenberg med "Bögarnas Zarah: diva, ikon, kult".

 

Den första boken "återger säkerhetspolisens akt om den spionmisstänkta artisten i faksimil i 4-färgstryck, kompletterad med bilder från tyska arkiv. Det är en fascinerande läsning som lika mycket belyser artistens liv och leverne som stämningen i Sverige under kriget, präglad av misstänksamhet, angiveri och övervakning".

 

I den andra berättar Tiina Rosenberg om Zarah Leanders innehållsrika och många gånger dramatiska liv "och genom att guida oss genom gaykulturens kärlek till film, mode, teater och musik utforskar Rosenberg divan Zarah, hennes ikonicitet och hennes queera femininitet. Vad var det som gjorde Leander till en ikon och varför var hon särskilt hyllad av den homosexuella publiken?"

 

Böckerna av Bosse Schön och Tiina Rosenberg tränger bakom och inom Zarah Leander på ett delvis nytt sätt och låter oss läsare ta del av icke tidigare publicerat material och nya forskningsrön.

 

     

 

 

 

Under jubileumsåret 2007 kunde vi på Lorensbergsteatern i Göteborg ta del av en Zarah Leander-föreställning arrangerad av Karl Gerhard Sällskapet med Karin Pagmar i rollen som Zarah och på Folkoperan i Stockholm hade operan "Zarah - beundrad och bespottad" med musik av Anders Nilsson, libretto av Claes Fellbom samt kostymer av Camilla Thulin premiär. Den nyskrivna musiken baserades på 40-talsschlager, toner från tysk senromantik, marschmusik samt judisk klezmermusik. Eventuellt kommer också en filmatisering om Zarah att göras med titeln "Zarah L" av den holländske regissören Ben Verbong. 

 

I Tyskland firades sångerskan hela jubileumsåret med en rad utställningar, filmvisningar samt en dokumentärserie på radio. 

 

Även tidigare år har vi kunnat se två skilda uppsättningar om Zarah Leander med Arja Saijonmaa respektive Evabritt Strandberg i titelrollen. Alla dessa föreställningar samt de nyutkomna böckerna om Zarah Leander gör att ny publik upptäckt kvinnan med den fantastiska rösten.

 

Här hemma invigdes dessutom den 15 mars 2007, på självaste födelsedagen, ett litet Zarah Leandermuseum i Häradshammars Bygdegård. Sedan några år tillbaka finns det också en minnesskylt över Zarah Leander i Karlstad samt en staty rest över Zarah av den tjeckiske skulptören Karel Becvar på Karlstad Teater. 

 

Lyssna till programmet "Stjärna till stjärna" där Lennart Swahn samtalar med divorna Birgit Nilsson och Zarah Leander från 1977! 

Länk nederst på sajten.

 

Visste du förresten att det även finns Zarah Leander-bakelser? Damms konditori i Karlstad har komponerat en bakelse till Zarahs ära där huvudingredienserna är grädde, nougatkräm, sockerkaka, marängbotten samt en marsipanplatta med namnet "Zarah" på.

 

 

                         

 

Estradören, sångaren och kuplettförfattaren Mattias Enn. Fantastisk uttolkare av Zarah Leander. Här efter uppträdandet på Stadsbiblioteket den 2 december 2009. Foto: Susi Holmgren

 

Glöm inte länktipsen längst ned, under "Låna på biblioteket"!!!