Aktuellt och press

Press

Presskontakt:
Carolina Ekéus
Press- och medieansvarig, kulturförvaltningen
08-508 31 880
carolina.ekeus@stockholm.se

Fototillstånd:
Kontakta respektive bibliotek

För fototillstånd på Stadsbiblioteket, kontakta:
Cecilia Svanberg
Enhetschef Norrmalmsenheten
08-508 31 131
cecilia.svanberg@stockholm.se

Pressmaterial

Stockholms stads pressrum hos Via TT

Arkiv med pressbilder från biblioteken. Får användas i redaktionella sammanhang. Fotograf måste anges.

Aktuella program på biblioteken hittar du i kalendern

Information till Sveriges folkbibliotek om flytt av lånecentralen för mångspråkig media

Information om tillfällig inhyrning i Annexet

Publicerad 2022-09-13

Just nu får vi många frågor om Annexet på Odengatan, där Internationella biblioteket tidigare låg och där företaget Office depot just nu återfinns. Annexet har sedan Internationella biblioteket 2019 flyttade till Kungsholmen inte haft någon hyresgäst utan använts som platskontor för den renovering av Stadsbiblioteket inklusive basarerna på Sveavägen, som nu pågår. Nu påbörjas renoveringen av basarerna och under renoveringen har därför Office depots butik i basarerna tillfälligt flyttats till Annexet.

Fastighetskontoret äger fastigheterna, ansvarar för renoveringen och den tillfälliga evakueringslokalen för Office depot. För frågor om detta, kontakta Fastighetskontoret presskontakt på kommunikation.fsk@stockholm.se.

Kommentar till artikel med påstående om nedlagda bibliotek i Stockholm

Publicerad 2022-05-19

Just nu får vi många frågor om antalet bibliotek i Stockholms stad de senaste 20 åren. Detta med anledning av en artikel i tidningen Vi, som skriver att 56 bibliotek ska ha lagts ned i Stockholm de senaste 20 åren. Den här artikeln är dessvärre baserad på en avgörande feltolkning av biblioteksstatistiken från Kungliga biblioteket, då denna även inkluderar uppdragsverksamhet på sjukhus, servicehus, äldreboenden med mera.

Den stora skillnaden i siffrorna mellan 1998 och 2022 beror på att Stockholms stadsbibliotek tidigare bedrev biblioteksverksamhet på uppdrag på ett stort antal äldreboenden, sjukhus, servicehus och liknande. Dessa uppdragsbibliotek var helt utformade efter sjukhuset/servicehuset/äldreboendet och till för de boende där. Storlek och omfång varierade, i vissa fall mycket små verksamheter i form av enstaka bokhyllor. Alla dessa startades på uppdrag och avvecklades på uppdrag. Många av dessa har mycket riktigt försvunnit i och med förändringar de senaste 20 åren avseende organisation och driftsformer inom sjukvård och äldreomsorg. Det är det siffran visar.

En jämförelse av antalet folkbibliotek mellan 2000 och 2022 visar att antalet är precis samma. 3 bibliotek har flyttats (ej inräknat bibliotek som flyttats inom det direkta närområdet), 4 bibliotek har avvecklats och 4 bibliotek har tillkommit. Mer precist ser utvecklingen ut så här:

• 2000: Hammarbyhöjdens bibliotek flyttas till Björkhagen.
• 2003: Luma bibliotek etableras.
• 2008: Hässelby strands bibliotek avvecklas på grund av att fastigheten ska rivas.
• 2008: Mälarhöjdens kombinerade skol- och folkbibliotek avvecklas.
• 2009: Sture bibliotek etableras.
• 2012: Akalla bibliotek avvecklas.
• 2013: Hässelby gårds bibliotek etableras.
• 2013: Gamla stans bibliotek flyttas till Stadsmuseet och blir Slussenbiblioteket. Avvecklas 2015 i samband med stängningen av museet för ombyggnad.
• 2018: Östberga bibliotek etableras.
• 2019: Internationella biblioteket flyttar till Kungsholmen och Liljeholmskajen.
• 2020: Hjorthagens bibliotek flyttar till Norra Djurgårdsstaden.

Stockholms stadsbibliotek återgår till ordinarie lånevillkor 1 april 2021 - frågor och svar

Publicerad 2021-03-10

Varför inför ni ordinarie lånevillkor i ett läge när smittan ökar kraftigt i Stockholm?

Vi befinner oss fortfarande mitt i en pågående pandemi. Men på biblioteken är läget ändå annorlunda jämfört med för ett år sedan, då vi beslutade om att införa undantag från lånevillkoren. Då kunde vi bara hålla ett fåtal bibliotek öppna och många i personalen var sjukskrivna. Nu har vi anpassat bibliotekens lokaler för att undvika trängsel och nästan alla våra bibliotek håller öppet.

Men även om vi håller öppet är det väldigt många böcker som saknas på biblioteken. Det innebär att böckerna inte går att låna och att reservationsköerna blir väldigt långa. För att kunna erbjuda kvalitativ biblioteksservice behöver vi börja få tillbaka dessa böcker så att de kan bli tillgängliga för nya låntagare.

Finns det inte en risk att detta leder till ökat resande när låntagare behöver ta sig till ett bibliotek för att återlämna sina böcker - och därmed även en risk för ökad smitta?

Med några få undantag för bibliotek som är stängda för renovering håller alla Stockholms stads 40 bibliotek öppet. Du kan återlämna dina lånade böcker på vilket av våra bibliotek som helst. Det behöver inte vara på samma bibliotek som där du lånade boken. På vår webbplats hittar du adresser och öppettider till alla våra bibliotek.

Hur ska ni se till att det ökade antalet återlämningar sker på ett smittsäkert sätt?

Biblioteken har anpassat sina lokaler så att det går att återlämna böcker. Antalet besökare är begränsat, beroende på lokalernas storlek. Därför kan ditt ärende ta lite längre tid än vanligt.

För att göra det lättare att återlämna utan trängsel, kommer vi att erbjuda återlämning utanför biblioteken på de ställen där det behövs och där det är möjligt.

Varför återinförs även avgiften för reservationer?

Möjligheten att reservera böcker är en populär och uppskattad tjänst bland våra låntagare. Du kan reservera en bok som finns på ett bibliotek på andra sidan staden och den skickas till ditt närmaste bibliotek. Men det är många som gör reservationer utan att ta sig till biblioteket för att hämta boken. Hanteringen av alla reservationer kräver mycket tid och transporter. Därför kostar det 10 kronor per reserverad bok.

Under det senaste året har man inte kunnat reservera böcker under vissa perioder. Men idag bedömer vi att det är möjligt att besöka något av våra bibliotek på ett smittsäkert sätt. Vi bedömer också att vi kan gå tillbaka till de ordinarie lånevillkoren, som innebär att man kan reservera böcker som vanligt.

Jag reserverade en bok i mars. Då sade ni att reservationer var gratis. Nu har jag ändå fått en avgift på 10 kronor. Varför då? 

Avgiften läggs på ditt konto när vi skickar meddelandet. Det betyder att du får en reservationsavgift även om boken reserverades före 1 april 2021.

Jag har en bok som är försenad. Hur mycket kommer det att kosta att lämna tillbaka den?

Det kostar 10 kronor per bok och påbörjad vecka, och det räknas från och med dagen efter att boken skulle ha lämnats tillbaka.

Jag har fått en räkning på en bok som jag har hemma. Varför då?

Du får en räkning från biblioteket på en bok som är försenad mer än 10 veckor. Du kan ändå lämna tillbaka din bok. Då behöver du inte betala ersättningsavgift för boken. Däremot betalar du förseningsavgift och expeditionsavgift.

Om du får en räkning från inkasso, kan du inte längre återlämna boken.

Jag befinner mig i riskgrupp och har inte möjlighet att lämna tillbaka böckerna på biblioteket, vad händer då?

Prova först att låna om dina böcker. Om det inte går, kontakta vår kundtjänst eller ditt lokala bibliotek. Lånevillkor och avgifter hittar du här.

Kungsholmens bibliotek Internationella biblioteket återinvigs på sportlovet

Publicerad 2021-02-25

Biblioteket på Fridhemsplan slår upp portarna den 1 mars efter en tids renovering. Besökarna kommer att mötas av flera spännande nyheter, till exempel poddutrustning och en ny ateljé.

Verksamheten på Kungsholmens bibliotek Internationella biblioteket är inriktad på mångspråk och integration. Här finns cirka 100 000 medier varav 72 000 är på andra språk än svenska.

De nyrenoverade lokalerna har även anpassats för att kunna erbjuda mer programverksamhet. Här finns ett filmrum, en scen och en ateljé. När biblioteket öppnar upp för fysisk programverksamhet igen kommer det finnas möjlighet för stockholmare att boka tid för att använda bibliotekets nya poddutrustning

Under sportlovet bjuder Kungsholmens bibliotek Internationella biblioteket på ett maxat digitalt invigningsprogram med flera olika programpunkter varje dag. Biblioteksanvändarna kan ta del av digitala språkcaféer på svenska och ryska, digitala bokluncher på kinesiska, engelska och persiska, parallellspråkiga sagostunder och mycket mer.

Du hittar alla kommande evenemang på Kungsholmens bibliotek Internationella biblioteket i vår kalender.

En av nyheterna på Kungsholmens bibliotek Internationella biblioteket är den nya poddutrustningen. Foto: Andreas Nur.

 

Biblioteken öppnar igen 26 januari 2021

Publicerad 2021-01-19

• Tisdag 26 januari 2021 öppnar vi biblioteken igen, efter nedstängningen sedan 20 december 2020.
• Vi öppnar även upp möjligheten att reservera och hämta ut reserverade böcker.
• Inga förseningsavgifter till och med 28 februari 2021 (gäller för lån med sista återlämningsdatum från och med 1 mars 2020).
• All fysisk programverksamhet är fortsatt inställd till och med 10 mars 2021.
• Bibliotek & öppettider hittar du här.
• Tillfälliga lånevillkor hittar du här.

 

Stängning av bibliotek samt införande av tre servicenoder – frågor och svar 

Publicerad 2021-01-08

Varför har biblioteken stängt?

Den 18 december 2020 kom regeringen och Folkhälsomyndigheten (Fohm) med nya restriktioner för lokaler där människor samlas. Ett antal verksamheter, däribland bibliotek, pekades ut för stängning. I linje med hur Stockholms stadsbibliotek (SSB) hittills agerat, följde vi dessa restriktioner och stängde därför biblioteken.

Vem fattade beslut om att stänga biblioteken?

Förvaltningschef på delegation av kulturborgarråd beslutade om att stänga alla bibliotek fram till och med den 24 januari 2021. Beslutet fattades efter dialog om inriktning med Stockholms centrala krisledning.

Är alla bibliotek stängda?

Tre bibliotek är öppna med begränsad service, enbart inriktad på att tillhandahålla tillgång till internet, datorer och skrivare för nödvändiga ärenden. 

Vilka tre bibliotek är öppna, och när?

Biblioteken i Kista, Högdalen och Farsta håller öppet helgfria vardagar.

Kan man låna böcker på de tre öppna biblioteken?

Nej. De tre öppna biblioteken erbjuder endast medborgarservice som datorer, skrivare, scanner. Dessa är ett komplement till tre andra servicenoder (Husby, Tensta och Skärholmen) som stadens medborgarkontor håller öppet med motsvarande service. 

Varför är just dessa bibliotek öppna?

Biblioteket har blivit ombett att stötta stadsdelarna med tillgång till IT-utrustning som en del av stadens samhällsservice. I dialog med stadsdelarna har vi kunnat identifiera att det finns ett stort behov av tillgång till denna utrustning i närområdet till just dessa bibliotek. Det är inte möjligt att öppna alla bibliotek för denna typ av service och urvalet har prioriterats utifrån behov och möjlighet.

Fohm har dragit tillbaka sin rekommendation att hålla biblioteken stängda, varför öppnar inte Stockholms stad sina bibliotek, som Malmö och Göteborg har gjort?

Utifrån rådande smittläge i Stockholm är det befogat att hålla nere besök och resor till och från biblioteken i så hög utsträckning som möjligt. Tillgången till de digitala bibliotekstjänsterna tillsammans med de tre servicenoder som biblioteken håller öppet för att erbjuda tillgång till datorer, skrivare och scanner är en lämplig avvägning givet situationen Stockholm befinner sig i.

Att hålla biblioteken stängda strider väl mot bibliotekslagen?

Bibliotekslagen är en ramlag som slår fast att varje kommun ska ha folkbibliotek och att dessa ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Lagen anger dock inte i vilken omfattning biblioteken ska vara tillgängliga eller vilken servicenivå som ska vara tillgänglig.

Är inte biblioteket en så kallad samhällsviktig verksamhet? Hur kan det då stänga?

Jo, biblioteken bedriver så kallad samhällsviktig verksamhet. Det är därför öppethållande varit viktigt för SSB under pandemin. Det är också därför vi har tre bibliotek öppna som servicenoder för att erbjuda tillgång till datorer, internet och skrivare. Genom att hålla dessa tre bibliotek öppna säkras tillgången till samhällsservice i ytterstaden där behovet är som störst. De digitala bibliotekstjänsterna ger tillgång till litteratur i olika format.

Kan jag reservera en bok? 

Nej. SSB pausar nu möjligheten att reservera medier. Möjligheten kommer att öppnas i samband med att biblioteken öppnar igen.

Kan jag hämta ut min reserverade bok?

Nej, inte just nu. Reservationerna finns kvar i lånesystemet, men böckerna kan inte hämtas ut. SSB undersöker alternativ för att kunna öppna upp för alternativ reservationshantering för delar eller hela bokbeståndet om stängningen blir förlängd.

Vad gör jag om jag vill återlämna en bok?

Dessvärre kan du inte göra det under stängningen. Men förseningsavgifterna är borttagna just nu så det kostar dig ingenting att behålla boken tills biblioteken öppnar igen.

Vad gör jag om jag behöver skriva ut, scanna, kopiera eller använda en dator?

Då kan du besöka en servicenod som hålls öppet av medborgarkontoren i Husby, Tensta eller Skärholmen. Du kan även besöka någon av våra servicenoder, som finns på biblioteket i Högdalen, Farsta eller Kista.  Statens servicecenter håller öppet för hjälp med myndighetsärenden.

Hur länge kommer det att vara stängt?

Biblioteken kommer att fortsatt vara stängda till och med den 24 januari 2021. Stockholms stads centrala krisledning bestämde den 7 januari att den regionala gemensamma inriktningen om stänga all verksamhet som inte är nödvändig står fast. Stockholms stadsbibliotek tillhandahåller vissa bibliotekstjänster genom servicenoder och erbjuder digital tillgång till litteratur fram till och med 24 januari.

Kan man använda de digitala tjänsterna?

Ja, de digitala tjänsterna fungerar som vanligt.

Finns det inte risk för köer på de tre bibliotek som har öppet?

Det finns en sådan risk. Vi gör därför risk- och konsekvensbedömningar på de bibliotek som planeras ha öppet med begränsad service. Vi kommer att ha vakt på plats för att säkerställa maxantalet besökare och för att trängsel inte ska uppstå.

Vad är ett maxantal?

Det exakta maxantalet styrs av storleken på lokalen. Vi har redan tidigare anpassat bibliotekslokalerna för att minska smittspridning.

Varför kan jag inte få ett bibliotekskort digitalt?

För att få ett bibliotekskort behöver du kunna visa upp giltig legitimation. Vi har för närvarande ingen möjlighet att göra detta digitalt. Då vi just nu inte har några öppna fysiska bibliotek kan vi inte heller utfärda nya lånekort.

Jag har inget bibliotekskort men vill nu registrera mig för att läsa e-böcker. Hur gör jag?

För att kunna använda våra tjänster, digitala såväl som fysiska, behöver du ett bibliotekskort. Vi kan tyvärr inte utfärda ett bibliotekskort utan besök på ett fysiskt bibliotek. Om du inte har ett bibliotekskort hos oss sedan tidigare är det tyvärr inte möjligt att låna e-böcker.

Kommer personalen bära munskydd eller visir?

Varje medarbetare får själv bestämma om hen ska bära munskydd eller visir. 

Måste besökare bära munskydd?

Nej. Regeringen har bara rekommenderat munskydd i kollektivtrafiken under rusningstider. Självklart kan den som vill bära munskydd göra det.

Har du symtom som hosta, snuva, halsont och/eller feber eller sjukdomskänsla ska du inte besöka biblioteket. Det gäller även vid mycket milda symtom. Är du det minsta tveksam ska du avstå.

 

Kungliga Sällskapet Pro Patrias guldmedalj till Gunilla Lundgren 

Publicerad 2020-11-04

Gunilla Lundgren (till vänster) tar emot sin medalj av ordföranden Marianne af Malmborg vid Pro Patrias årsmöte 20 oktober 2020. Foto: Ulf Lodin.

Kungliga Sällskapet Pro Patrias guldmedalj i 12:e storleken för medborgerliga förtjänster har i oktober tilldelats författaren Gunilla Lundgren. Gunilla har i många år verkat för barn och barns språkutveckling, främst i Rinkeby där hon i mer än tre decennier ansvarat för eventet Nobel i Rinkeby och skrivarklubben Le Glatenge Pen Club för romska barn i Rinkeby, jämte flera andra projekt och engagemang. Gemensamt för alla projekt är att lyfta barn och deras rätt till sin identitet och sitt språk. Grattis Gunilla!

Text: Lena Laneus.
Foto: Ulf Lodin.

 

Med böcker som vapen i kampen mot viruset

Publicerad 2020-10-21

Under den värsta krisen i Stockholms stadsbiblioteks historia lyckas personalen inte bara upprätthålla, utan även utveckla och bredda verksamheten.
– Det känns verkligen som att vi gör skillnad, säger Maria Brännmark, bibliotekarie på Årsta bibliotek.

Marek Wolk parkerar den silverfärgade skåpbilen utanför Tunets trygghetsboende i Spånga. I det stora bagageutrymmet står kartonger och plastkassar fyllda med biblioteksböcker. I över 20 år har han levererat böcker till gamla och sjuka som inte kan ta sig till biblioteket på egen hand, men i år har bokleveranserna betytt extra mycket för många äldre i Stockholm. 

– Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att biblioteket ska vara till för alla, från noll till 100 år. Man borde våga satsa lika mycket på biblioteksverksamhet för äldre som mansatsar på verksamheten för barn, säger Marek Wolk.

Idag ska han träffa Ulla Sjösvärd. Ulla sitter i en grå fåtölj i boendets stora matsal och på spiselkransen bakom hennes rygg kvittrar Oskar, en grön undulat som energiskt hoppar runt i sin bur. Marek slår sig ner på en pinnstol på behörigt avstånd från Ulla. Hon är 95 år, har sotade ögonbryn, rödmålade läppar och ringarna på fingrarna gnistrar i septembersolen när hon gestikulerar med händerna.

Ulla berättar att våren har varit urtrist, men läsningen ger något annat att tänka på. Varje onsdag mellan klockan fyra och fem på eftermiddagen läser hon högt för sina vänner på boendet.   
   – Sist läste vi Franska kort av Anna-Lena Brander. Den tyckte jag om! Den var rolig och spännande och lite porrig, säger Ulla med ett lurigt leende och Marek skrattar till. 

Ulla Sjösvärd har högläsning på Tunets trygghetsboende på onsdagar.
– Jag försöker vara lite av en skådespelare när jag läser. Jag svär aldrig vanligtvis, men när det kommer svordomar i böckerna tar jag i lite extra, säger Ulla.

Det har rapporterats mycket om äldres fysiska och mentala hälsa under våren. En stor del av bibliotekens stamgäster är äldre och för vissa är det dagliga biblioteksbesöket centralt för det sociala livet. Men under det senaste halvåret har alla över 70 år rekommenderats att isolera sig i hemmet för att skydda sig mot coronaviruset. Marek Wolk berättar att han ringer sina låntagare och pratar över telefon för att inte tappa kontakten med dem.
– De öppnar upp sig och berättar om sina liv när vi diskuterar böcker. Det är det som är tjusningen med jobbet, säger Marek Wolk.

Bibliotekspersonalen flyttar ut och knackar på

I mitten av mars, när det står klart att det råder allmän smittspridning i Stockholm, kastas tillvaron på biblioteken fullständigt omkull från ena dagen till den andra. Under den första månaden är osäkerheten stor och många andra kulturinstitutioner väljer att stänga, men biblioteken fortsätter att hålla öppet och erbjuda begränsad och alternativ service.

Utmaningarna är dock många och stora. Mellan mars och maj är en tredjedel av medarbetarstyrkan periodvis sjukskriven eller hemma för vård av barn samtidigt. Personalbristen gör att många bibliotek inte går att hålla öppna. Andra bibliotek går inte att coronaanpassa för att skapa en trygg miljö för personal och besökare. Resultatet blir att endast 12 av Stockholms 48 bibliotek håller öppet.

Maria Brännmark (till vänster) flyttar ut biblioteket på Årsta torg tillsammans med kollegorna Alicia Holmgren (till höger) och Josefin Sandberg.
– Vi fick en idé en dag i mitten av april om att flytta ut biblioteket på torget, och samma dag annonserade vi på Instagram och bestämde oss för att bara köra, säger Maria Brännmark.

Maria Brännmark arbetar på Årsta bibliotek som tvingades stänga under våren. Istället får hon och hennes kollegor bemanna på Högdalens bibliotek. För att ändå erbjuda Årstaborna viss biblioteksservice bestämmer sig Maria och två kollegor för att flytta ut verksamheten från den arkitektritade 50-talsbyggnaden och bygga upp ett minibibliotek på torget två gånger i veckan. Under en eftermiddag på Årsta torg kan de ha 450 utlån och lika många återlämningar.

 – Vi har flera stammisar som är 70 plus och vi frågade om vi kunde leverera böcker hem till dem. Men många sa att de hellre ville komma ut och träffa oss på torget, säger Maria Brännmark.

Bokleveranserna som Marek Wolk kör ut med skåpbilen kompletteras nämligen med att bibliotekarier över hela staden tar initiativ till att lämna bokpåsar utanför dörren till personer som inte längre kan ta sig till biblioteket. Sammanlagt har 1779 hemleveranser av böcker gjorts i år till personer i riskgrupp. Dessutom gör många bibliotek likadant som Årstagänget och flyttar ut verksamheten till parker och torg. I början av september hade biblioteken hittills genomfört 917 pop up-tillfällen för att möta stockholmarna utomhus.

Från första dag var torgbiblioteket i Årsta mycket uppskattat av boende i området. Under en normal dag på torget kunde de under fyra timmar ha över 450 lån och lika många återlämningar.

Lokalerna säkras och anpassas

Daniel Forsman är stadsbibliotekarie i Stockholm och han berättar att avvägningen mellan att stänga eller hålla öppet är det svåraste beslutet han tvingas fatta under coronakrisen. Å ena sidan behöver han ta ansvar för de anställdas arbetsmiljö och för att besökarna inte ska utsättas för onödig risk. Men samtidigt skulle konsekvenserna av att stänga biblioteken bli väldigt allvarliga ur ett demokratiskt perspektiv.

– Jag landade i att våra åtgärder var rimliga och vår verksamhet är så pass viktig, så det motiverar beslutet att vi höll ett antal bibliotek öppna. Under den här perioden ser vi tydligt hur beroende många är av att kunna ta sig till biblioteket för att använda våra datorer och söka information, säger Daniel Forsman.

Inledningsvis finns det dock många frågetecken och stämningen på biblioteken är väldigt orolig: kan corona smitta via beröring? Kan smittan föras vidare via biblioteksböcker och lånedatorer? Krister Sellman är bibliotekarie och skyddsombud på Stadsbiblioteket vid Odenplan. När han ombeds att tänka tillbaka på coronavåren på biblioteken blir han först tyst och vänder bort blicken mot Sveavägens trafikbrus. De blå ögonen är allvarliga när han börjar prata.

– Ärligt talat är det lite smärtsamt att tänka på. Allt var ytterst oklart och det var ett väldigt svårt klimat här på biblioteket. Ett tag kändes det som att vi fick uppfinna hjulet varannan dag för att få verksamheten att funka, säger Krister Sellman,  

På de bibliotek som fortsätter hålla öppet genomför personalen stora förändringar. På Stadsbiblioteket vid Odenplan stänger entrén mot Sveavägen, stolar plockas bort och märks upp, antalet publika datorer och tiden som varje besökare får sitta vid en dator halveras. Personalen sätter ut markeringar på golvet och skyltar för att informera och uppmana besökarna att hålla avstånd. Personalen vid informationsdiskarna och besökarna skiljs åt med plexiglas. Stadsbibliotekets väktare Shian står vid entrén mot Odengatan och säkerställer att inte fler än 80 besökare vistas i biblioteket samtidigt, och inne i varje sal finns ytterligare besöksgränser.

När många bibliotek inte kan hålla öppet i sina lokaler flyttar personalen istället ut verksamheten när vädret tillåter. Till hjälp har de lådcyklar och de har även möjlighet att låna in det populära hängmattebiblioteket. Här från Rågsved.

Viruset blev katalysator för digital utveckling

Personal på bibliotek i Stockholm vittnar om hur påfrestande 2020 har varit, både fysiskt och psykiskt, men även om den kreativitet och uppfinningsrikedom som har genomsyrat arbetet på biblioteken. När det inte längre går att bjuda in besökare till fysiska program är det många som snabbt flyttar ut verksamheten på internet istället. Osama al Saleh är biblioteksassistent på Tranströmerbiblioteket vid Medborgarplatsen där han bland annat håller i språkcaféer. Han berättar att när biblioteket tvingas stänga och nästan alla hans vanliga arbetsuppgifter försvinner känner han ett behov av att bidra på något annat sätt. Då föds idén att flytta språkcaféerna till digitala mötesplattformar.  

Osama Al Saleh på Tranströmerbiblioteket tog initiativ till att flytta ut bibliotekets språkcaféer till digitala plattformar.  – Vi tvingades tänka nytt under coronavåren. Det är viktigt att komma ihåg att det inte är fel att testa sig fram och göra fel ibland, men det är fel att inte våga testa, säger Osama.

 – Jag har själv lärt mig svenska som vuxen och förstod hur svårt det måste vara att komma vidare när man inte kan gå till SFI eller gå ut och träffa folk lika lätt för att öva, säger Osama al Saleh.

Bibliotekspersonal på olika bibliotek anordnar digitala litteraturquiz och samtal om aktuella frågor. Något som vinner stor uppskattning är den digitala bokcirkeln kring Albert Camus pandemiklassiker "Pesten". Osama al Saleh på Tranströmerbiblioteket är även en av de som är med och bemannar digitalhjalp.online – en digital plattform för IT-support som sjösätts snabbt för att bibliotekspersonal ska kunna guida stockholmare till olika digitala samhällstjänster och digital kultur. Dessutom satsar många bibliotek på sina sociala medier och lägger ner mycket tid och omsorg för att hålla kvar kontakten med sina låntagare och skapa roligt och inspirerande innehåll.

I samarbete med Stadsmuseet och Stadsarkivet fixar även Stockholms stadsbibliotek med kort varsel 90 extra feriejobb för ungdomar som annars skulle ha arbetat inom äldreomsorgen. På sju veckor tar personalen fram ett helt nytt coronaanpassat koncept där ungdomar får sommarjobba med att skapa stadsvandringar i sina hemstadsdelar.

När Maria Brännmark på Årsta bibliotek tänker tillbaka på det senaste halvåret är det med både trötthet och tillfredställelse.
– Även om det har varit slitigt så har corona faktiskt varit en egoboost, för vi har fått så mycket kärlek från våra låntagare. Det har verkligen känns som att vi har gjort skillnad, säger Maria Brännmark.

Stadsbibliotekarien Daniel Forsman känner en stor stolthet över vad organisationen levererade, hur personalen tog sitt demokratiska uppdrag på allvar under en svår samhällskris och visade prov på ett enormt engagemang.
– Om någon tidigare skulle ha tvivlat på hur meningsfull bibliotekets verksamhet är har man nu fått det bekräftat, säger Daniel Forsman.

Tillbaka på Tunets trygghetsboende i Spånga. Kaffet är uppdrucket och Marek Wolk och Ulla Sjösvärd vinkar hejdå till varandra från olika sidor av rummet. När Marek går tillbaka mot parkeringsplatsen får han glada hälsningar och leenden från personalen och andra seniorer på boendet. Han låser upp skåpbilen, hoppar in och backar ut. När han åker iväg står ett gäng damer på trottoaren och vinkar till honom. Marek vinkar leende tillbaka.
– Jag är verkligen stolt över att jobba med det här, säger Marek Wolk.

Stockholms stadsbibliotek fakta:

Antal bibliotek: 39
Antal besök (2019): 11 497 518
Antal lån (2019): 4 232 046
Antal program (2019): 7895 (till exempel läsecirklar, föreläsningar, läxhjälp, språkcafé, juridisk rådgivning)
Antal anställda: 350

Stockholms stadsbibliotek mars-augusti 2020:

Pop up-tillfällen (totalt 2020): 917
Hemleveranser: 1759
Antal ärenden kundtjänsten: 20 0087
Ökat antal e-bokslån bland låntagare över 70 år (jämfört med 2019): 8117

Text & bilder: Stockholms stadsbibliotek

 

Tillfälliga förändringar av lånevillkoren med anledning av coronaviruset

Publicerad 2020-09-09

Risken för smittspridning av coronaviruset i Sverige bedöms som mycket hög. Känner du dig inte fullt frisk ska du stanna hemma och inte vistas i bibliotekens lokaler. För att underlätta detta gör vi ett antal tillfälliga förändringar i våra lånevillkor. 

• Vi förlänger normal lånetid från fyra veckor till sex veckor. OBS! Från och med 2 november gäller återigen fyra veckors lånetid.
• Du kan låna om fyra gånger, även böcker från ”Nyhetshörn” och andra medier med kortare lånetid. Medier med reservationskö går inte att låna om.
• Vi tar bort avgiften för reserverade böcker som hämtas ut fram till och med 4 oktober 2020.
• Inga förseningsavgifter för lån med sista återlämningsdatum från och med 1 mars 2020. 

Förändringarna gäller fram till och med 4 oktober 2020, men kan komma att förlängas.

Varför stängde vi av reservationerna fram till 1 juni?

Vi pausade alla reservationer fram till 1 juni 2020. Det betyder att det inte gick att reservera böcker. Du som väntade på en bok behöll din plats i kön, så att du inte behövde göra en ny reservation när reservationerna släpptes på iden. Från och med 1 juni startade hanteringen av reserverade böcker. Från och med måndag 8 juni kunde du själv reservera böcker igen.

Stockholms stadsbibliotek hanterar cirka 50 000 reservationer varje månad. Med en stor del av personalen sjuk och många bibliotek stängda av den anledningen, medförde en sådan mängd reservationer en alltför stor arbetsbelastning på de öppna biblioteken. Vi hade 12 av 40 bibliotek öppna och det hade varit en orimlig mängd böcker att hantera på så få bibliotek. 

Varför öppnade vi reservationer och vissa bibliotek den 1 juni?

Ett antal mindre bibliotek öppnade med begränsad service och kunde därmed klara kraven på säkerhet och avstånd. Vi hade också en lägre sjukfrånvaro bland vår personal. Vi öppnade reservationerna igen den 1 juni, då fler bibliotek öppnade från detta datum. Vi har möjlighet att hantera den stora mängden reservationer då flertalet av våra bibliotek håller öppet, även om det kan innebära begränsad service på några ställen.

 

Vi pausar alla reservationer fram till 1 juni 2020

Publicerad 2020-04-07

Vi påverkas alla av coronapandemin. Hela vårt samhälle är i förändring just nu. Det gäller även för biblioteken i Stockholm. Vi gör vårt yttersta för att hålla igång verksamheten och följer myndigheternas rekommendationer. Du kanske har märkt det genom att ditt närmaste bibliotek har stängt eller har fått ändrade öppettider. Eller att våra evenemang som Stockholms stadsbibliotek erbjuder stockholmarna är inställda tills vidare.

Vi vill underlätta för alla låntagare genom att förlänga lånetider och ta bort förseningsavgifter. Och för att ytterligare minska resandet över staden och undvika trängsel på de bibliotek som har öppet stoppar vi nu möjligheten att reservera böcker under en period. Här är våra tillfälliga förändringar av lånevillkoren med anledning av coronaviruset:

• Vi pausar alla reservationer fram till 1 juni 2020. Det betyder att det inte går att reservera böcker. Väntar du redan på en bok? Då kommer du inte få något meddelande före den 1 juni. Du behåller din plats i kön, så att du inte behöver göra en ny reservation när det går att reservera igen.
• Vi tar bort avgiften för de reserverade böcker du inte har kunnat hämta ut under perioden mars-april 2020.
• Vi förlänger normal lånetid från fyra veckor till sex veckor.
• Du kan låna om tre gånger, även böcker från ”Nyhetshörn” och andra medier med kortare lånetid.
• Inga förseningsavgifter för lån med sista återlämningsdatum från och med 1 mars 2020.

Förändringarna gäller fram till 1 juni 2020, men kan komma att förlängas.

 

Information med anledning av det nya coronaviruset

Publicerad 2020-03-17

Samtliga evenemang på biblioteken är inställda fram till och med 30 april 2020. Detta gäller allt från enstaka evenemang som författarträffar eller musikprogram till bibliotekens återkommande aktiviteter som rim & ramsor, förskolegrupper, språkcaféer, läxhjälp och juridisk rådgivning.

Biblioteken håller öppet, men räkna med undantag från ordinarie öppettider. En del bibliotek kan komma att hålla stängt med kort varsel med anledning av hur det nya coronaviruset påverkar personalens möjligheter att hålla öppet.

Tisdag 17 mars är följande bibliotek tillfälligt stängda: Alvik, Enskede, Gröndal, Luma, Telefonplan, Älvsjö och Östberga.

 

Tillfälliga förändringar av lånevillkoren med anledning av det nya coronaviruset

Publicerad 2020-03-13

Risken för smittspridning av coronaviruset i Sverige bedöms som mycket hög. Känner du dig inte fullt frisk ska du stanna hemma och inte vistas i bibliotekens lokaler. För att underlätta detta gör vi nu ett antal tillfälliga förändringar i våra lånevillkor. Tänk på att du kan låna om dina böcker här på vår webbplats!

• Normal lånetid utökas från fyra veckor till sex veckor
• Du kan låna om en bok tre gånger (gäller inte böcker med reservationskö)
• Du kan låna om böcker från ”Nyhetshörn” och andra medier med kortare lånetid
• För böcker med fler än en person i kö gäller fortfarande två veckors lån

Förändringarna gäller under mars månad 2020.

Läs gärna en e-bok eller se en film hemifrån

Aktuell information om coronaviruset hittar du på krisinformation.se och Folkhälsomyndigheten.

 

Information om bibliotekens öppethållande med anledning av det nya coronaviruset

Publicerad 2020-03-12

Regeringen har beslutat om förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler deltagare än 500 personer. Regeringens beslut omfattar evenemang med deltagare över 500 deltagare vid ett och samma tillfälle. Verksamheter som exempelvis bibliotek omfattas därmed inte.

Men risken för smittspridning av coronaviruset i Sverige bedöms som mycket hög. Vi följer noggrant händelseutvecklingen av coronaviruset och sjukdomen covid-19. Om förändringar görs i öppethållande eller verksamhet kommer vi att informera om det. Vi uppdaterar kontinuerligt informationen här.

Är du sjuk ska du stanna hemma och inte vistas i bibliotekens lokaler. Läs gärna en e-bok eller se en film hemifrån! 

Aktuell information om coronaviruset hittar du på krisinformation.se och Folkhälsomyndigheten.

 

Övergång till ny transportleverantör – risk för förseningar

Publicerad 2020-03-04

Den 2 mars bytte Stockholms stadsbibliotek leverantör av transporttjänster av böcker och andra media mellan biblioteken. Detta beror på att det gamla avtalet nu gått ut och att staden genomfört en ny upphandling, där även Stockholms stadsbiblioteks transporter ingår.

För närvarande pågår ett intensivt arbete med den nya leverantören för att övergången ska fungera så bra som möjligt.  För dig som vill låna en bok från ett annat bibliotek än det du besöker, kan detta innebära att det tar längre tid att få din reserverade bok. Det kan handla om förseningar på upp till någon vecka. Leverantören beräknar att transporterna ska vara helt på plats inom de närmaste veckorna. För att förenkla för dig som låntagare under denna tid, har vi tillfälligt förlängt lånetiden till 6 veckor.

Vi ber om ditt tålamod under övergångsperioden och önskar dig varmt välkommen till biblioteket!

 

Omfördelning inom Stockholms stadsbiblioteks budget 

Publicerad 2020-02-11

Just nu får vi frågor om förändringar inom Stockholms stadsbiblioteks mediabudget. Nedan följer en beskrivning samt svar på frågor vi fått. Vi uppdaterar texten i takt med att nya frågor inkommer.

Sammanfattning

Under 2020 görs en omfördelning inom Stockholms stadsbiblioteks budget, vilken syftar till att satsa på förstärkt och ny kompetens inom Stockholms bibliotek. Omfördelningen innebär att upp till 9 mkr omfördelas från budgeten för inköp av media (böcker, tidskrifter, filmer och dylikt) till en satsning på att få in kompetenser som Stockholms stadsbibliotek saknar eller behöver förstärkning inom. Mediabudgeten är en omfördelning som ska återställas inom 3 år. Beslutet är fattat av stadsbibliotekarie Daniel Forsman.

Varför görs detta?

Stockholms bibliotek arbetar under 2020 med ta fram en ny biblioteksplan, vilken syftar till att staka ut vägen för den kommande femårsperioden. Stockholms bibliotek står inför strategiska utvecklingsområden och med detta kommer ett behov att tillföra ny kompetens till organisationen. Det handlar om exempelvis barnkompetens, digital kompetens och bemötandekompetens. För att möjliggöra detta väljer stadsbibliotekarien att omfördela inom budgeten, där införsel av ny kompetens prioriteras framför media. Omfördelningen av budgeten är ett beslut som fattats av stadsbibliotekarie Daniel Forsman. Beslutet har inte med 2019 års omställning att göra.

Hur mycket pengar handlar det om?

Omfördelningen handlar om upp till 9 mkr, som omfördelas från mediabudgeten till andra delar inom Stockholms stadsbibliotek. 2019 var mediabudgeten 29 mkr. Omfördelningen ska återställas inom 3 år.

Hur ska pengarna fördelas?

Detta är inte beslutat än. Medlen ska satsas där de ger mest effekt. Tjänsterna som tillförs ska tillföra eller komplettera kompetenser. Enhetschefer lämnar in sina behovsanalyser och beslut fattas av stadsbibliotekarien.

Vad innebär att omfördelningen ska återställas?

Det betyder, förenklat, att vi lånar pengar av oss själva för att finansiera en satsning på personal framför media. Under tre år kommer vi sedan att betala tillbaka till mediabudgeten genom omfördelning från andra budgetposter och naturliga avgångar i personalstyrkan.

Hur ska besparingen göras?

Stockholms stadsbiblioteks mediaenhet arbetar med detta just nu. Utgångspunkten är att ingen besparing ska göras på media för prioriterade grupper, exempelvis barn och unga. Det kommer sannolikt att bli exempelvis färre exemplar av aktuella titlar inom vuxenlitteratur, en översyn av tidskrifter och liknande. Vidare kommer vi att vara striktare med att skilja vårt uppdrag som folkbibliotek gentemot exempelvis forskningsbibliotek, vilket innebär att litteratur som är forskningsbibliotekens uppdrag att tillhandahålla inte kommer att vara prioriterade.

Kommer e-medier att påverkas?

Det är troligt att e-medierna kommer att påverkas. Det finns många frågor att arbeta vidare med gällande e-medier, oavsett denna budgetomfördelning. Idag finns inte klarlagt hur utlåningen av e-medier kommer att påverkas av denna budgetomfördelning.

Finns det inte risk för att vuxna användare tappar intresset för biblioteket om vuxenlitteraturen drabbas?

Jo, det finns en risk för att antalet besökare minskar om vi inte kan erbjuda ny litteratur eller det som efterfrågas. Men biblioteket är så mycket mer än medierna och det är därför vi gör denna omfördelning. Det blir allt viktigare att fokusera på relationen till våra besökare och på upplevelsen i biblioteket. Vi skall självklart fortsatt erbjuda ny litteratur för vuxna läsare – men under de kommande tre åren så kommer erbjudandet att förändras. Vi väljer att prioritera personal som aktivt kan arbeta med vårt bestånd och litteraturförmedlingen gentemot våra vuxna besökare.

Hur ska återställningen av budgeten gå till?

Under de kommande tre åren ska mediabudgeten återställas löpande, dels genom omprioriteringar inom existerande budget och satsningar som sker. Under denna tid ska vi, vid sidan av inflöde av ny kompetens, också arbeta med överföring och spridning av kompetens.

Varför först göra sig av med personal och sedan anställa ny?

All personal som har lämnat Stockholms stadsbibliotek har gjort det frivilligt. Under omställningsåret 2019 fanns möjlighet att underlätta frivilliga lösningar – avgångsvederlag och avtalspension – för att nå en budget i balans. Denna minskning av personalstyrkan var nödvändig för att gå in i 2020 med en budget i balans. Nu när vi har gjort den nödvändiga minskningen av kostymen, bedömer vi att ekonomin är hållbar på sikt och att vi därmed kan skapa utrymme för att ta in ny kompetens genom att omdisponera medel. Det handlar inte om en generell förstärkning av personalstyrkan i allmänhet, utan om specifika kompetensområden där Stockholms stadsbibliotek behöver förstärkning och förnyelse.  

 

Internationella biblioteket flyttar – bakgrund och framtid

Publicerad 2019-08-22

Under sommaren har Internationella biblioteket (IB) varit föremål för stort engagemang och heta diskussioner. Det beror på att IB i början av år 2020 kommer att flytta från sina nuvarande lokaler i Annexet på Odenplan till Kungsholmens bibliotek. Flytten har av många felaktigt tolkats som en nedläggning av verksamheten. För att reda ut vad flytten till Kungsholmen innebär vill jag här beskriva bakgrunden till beslutet ur ett verksamhetsperspektiv.

Stockholms stadsbibliotek (SSB) står inför en omorganisation. Under lång tid har kostnaderna för bibliotekens verksamhet ökat medan budgeten inte ökat i samma utsträckning. Detta hänger ihop med Stockholms stads modell för finansiering av verksamheterna, där verksamhetsanslag inte får automatiska indexuppräkningar när löner och priser ökar. Kraven på effektivisering utan att uppdraget minskar är mångårigt och de planerade kostnaderna kommer att fortsätta öka.

I år ställs det på sin spets, då hela kulturförvaltningen gör en nödvändig omställning. I det läge vi befinner oss, handlar det om att runt 40 tjänster försvinner från Stockholms stadsbibliotek, och för att slippa göra oss av med ännu mer personal och på så vis förlora värdefull kompetens, behöver vi dessutom se över våra lokalkostnader.

Det ekonomiska läget har därför skyndat på en förändring som ändå skulle ha behövt göras de kommande åren. Genom att säga upp huset där IB och tidnings- och tidskriftsbiblioteket huserar, Annexet, gör vi en betydande besparing på lokalkostnader. Men vi gör också en nödvändig förnyelse av en verksamhet som gått i stå. Sedan 2003 har besöken i Annexet minskat stadigt. Lånen har minskat sedan 2009 (lånestatistik finns från 2008 och framåt). De flesta av besökarna kommer till huset för att läsa tidningar på bottenvåningen, inte för att besöka Internationella biblioteket på de övre våningarna. Dessutom har allmänheten inte åtkomst till stora delar av Annexet och de publika ytor som finns är inte lämpade för program så som sagostunder, scensamtal och språkcaféer. Därför beslutade kulturnämnden, efter förslag från kulturförvaltningen, att säga upp hyresavtalet för Annexet och låta IB flytta till Kungsholmens bibliotek, där det finns bättre förutsättningar att med enkla grepp göra om biblioteket till en mer inbjudande och bättre verksamhetsanpassad miljö.

Kungsholmen är ett av våra större bibliotek. De publika ytorna i de båda lokalerna är ytmässigt av närmast samma storlek. Det har framförts argument om att platsen inte kommer att räcka till men vår bedömning är den motsatta. Här kommer IB att ägna sig åt samma verksamhet som man har gjort på Odenplan sedan öppningen år 2000. Det är en verksamhet som består av två delar: dels är det ett vanligt kommunalt folkbibliotek och dels har Stockholms stadsbibliotek genom IB utfört ett statligt uppdrag finansierat av Kungliga Biblioteket. Detta uppdrag går ut på att bistå bibliotek i hela Sverige med böcker på andra språk än svenska genom inköp, katalogisering, rådgivning och nationella samarbeten för att öka kunskap och tillgängliggörande av böcker på olika språk. När IB öppnade för snart 20 år sedan var kunskapen och kompetensen om medier på andra språk än svenska ganska låg runtom i landet, och under åren har IB inom ramen för det nationella uppdraget arbetat framgångsrikt med att stötta kommunerna i att utveckla detta arbete. Idag har de flesta större kommuner i landet en egen basförsörjning av medier på andra språk men fortfarande finns det på många håll stora behov av kompletterande medieförsörjning och katalogisering.

Internationella biblioteket har även försörjt stockholmarna med böcker på olika språk och rådgivning inom ramen för det kommunala uppdraget, och under en lång period låg både lån och besök på IB i Annexet på en relativt hög nivå. Sedan 2003 har dock besök till Annexet minskat, trots att andelen invånare med annat ursprung än svenskt har ökat. I Stockholm finns folkbibliotek på drygt 40 platser, där IB är ett av dessa. Om man ser till alla utlån av böcker på andra språk än svenska, sker endast cirka 30 procent på IB och 70 procent på övriga bibliotek.

Jag vill understryka detta, då flera av sommarens debattinlägg har lyft fram vikten av tillgång till litteratur på det egna språket. Det har uttryckts oro över att IB:s flytt till Kungsholmen skulle riskera att vissa grupper, exempelvis barn och unga med annan bakgrund än svensk, skulle hamna i kläm. Som tjänstepersoner och yrkeskunniga är vi inom Stockholms stadsbibliotek fullt medvetna om språkets betydelse, vilka prioriterade målgrupper som finns, vilka som behöver bibliotekets tjänster mest och utmaningarna i att nå dem på bästa sätt.  Flerspråkiga barn och ungdomar är en viktig målgrupp, men dessa syns i första hand inte på Annexet vid Odenplan utan de går främst till sitt lokala bibliotek där det också finns böcker på olika språk och kompetenta medarbetare som ägnar sig åt språkfrämjande verksamhet. Vår uppfattning är att det representativa biblioteket ska gälla oavsett om man bor i Aspudden, Högdalen, Järva eller innerstaden.

Att utlån och besök har minskat behöver inte nödvändigtvis handla om att verksamheten varit åsidosatt eller felriktad, utan att besöks- och användarbeteenden har förändrats i takt med tiden och övriga samhället. Medarbetare och chefer har försökt hitta olika sätt att upprätthålla både det statliga och det kommunala uppdraget och personalen har jobbat hårt med att fortsätta hålla en högkvalitativ nivå på arbetet. Situationen försvårades ytterligare år 2015 när Stockholms läns landsting, som fram till dess var medfinansiärer av verksamheten, avslutade samarbetet.

Mot denna bakgrund krävs att Stockholms stadsbibliotek gör ett omtag vad gäller det mångspråkiga arbetet. Det handlar alltså inte om en nedläggning av IB, utan om ett försök att utföra uppdragen på ett sätt som är bättre anpassat till hur människors liv och behov ser ut idag och utifrån de resurser som finns att tillgå. Vi vill uppgradera det viktiga mångspråkiga arbetet inom Stockholms bibliotek. Ett bibliotek består av böcker och bokhyllor, men också av att förmedla litteratur och information, språkfrämjande och det öppna demokratiska rummet. För att fortsätta vara relevanta för våra användare behöver biblioteken, liksom alla andra verksamheter, utvärdera och ibland förändra. Om inte får vi svårt att leva upp till vårt uppdrag och blir irrelevanta för stockholmarna. Det vill vi inte.

Det finns därför ingen anledning till oro vare sig för det kommunala eller för det statliga uppdraget i och med att IB flyttar till ett annat hus. Vid sidan av det kommunala uppdraget kommer vi att utföra vårt statliga helt enligt vårt uppdrag. Medarbetarnas kompetens är garanten för detta. Vi behöver säkerställa att vi har arbetssätt som gör att alla medarbetare med nyckelkompetens kommer till nytta oavsett lokalisering. Stockholms stadsbibliotek står redo och rustade att axla ett utökat mångspråkigt biblioteksuppdrag om den nationella biblioteksstrategin förverkligas, vilket vi hoppas.

Likaså kommer tidningar och tidskrifter som varit en del av Annexet att omhändertas väl. Runt hälften av tidningarna och tidskrifterna flyttar in i Stadsbiblioteket i facksal 3 och runt hälften flyttar till andra bibliotek inom vårt bibliotekssystem. Vi jobbar också mer med digitala tidskrifter och verktyg för att läsa dem.

Avslutningsvis vill jag understryka IB:s viktiga verksamhet.  För att den även i framtiden ska vara relevant och lättillgänglig behöver vi, utifrån bästa förmåga, anpassa oss till det läge vi befinner oss i idag. Att flytta IB till Kungsholmen och på samma gång göra ett omtag kring verksamheten är ett sätt att vara en del i den förändring som Stockholm genomgår och att försöka möta behoven från våra användare – både de som brukar gå till biblioteket och de som inte ännu upptäckt vad vi har att erbjuda – samtidigt som det är en ekonomisk lösning för att nå en budget i balans. På Kungsholmen kommer det nya biblioteket att ha fokus på barn-, programverksamhet och språk. Utöver ett brett programutbud för flerspråkiga barn och familjer kommer det även att erbjudas integrationsfrämjande program för vuxna, som språkcaféer och lättlästa läsecirklar. Beståndet av efterfrågade medier såsom språkkurser, svensk lättläst litteratur, svensk grammatik på flera språk etcetera kommer att utökas. Vi ser detta som en möjlighet att skapa ett nytt mångspråkigt profilbibliotek som möter stockholmarnas behov och krav. I vår tid och i framtiden. 

Läs gärna mer om IB-flytten i vår FAQ nedan.

Daniel Forsman
Stadsbibliotekarie

 

Internationella biblioteket flyttar

Publicerad 2019-06-04
Senast ändrad 2019-08-19

Just nu får vi frågor om Internationella biblioteket (IB) och den planerade flytten av IB:s verksamhet. Bakgrunden är följande:

Den 5 mars beslutade Kulturnämnden att säga upp hyresavtalet för Annexet vid Odenplan, vilket innebär att IB kommer att flytta till Kungsholmens bibliotek i början av år 2020. Hyresavtalet för Annexet löper till och med 31 december 2019, men den publika verksamheten i Annexet stänger 2 september.

Beslutet att flytta IB grundas i att såväl IB som Kungsholmens bibliotek under flera år har haft en trend av vikande besökstal och minskade utlån. IB ska inte läggas ner, istället är en flytt från Annexet till Kungsholmen en möjlighet att vitalisera en viktig verksamhet. Med ett nytt geografiskt läge och med ett tydligare fokus på barn- och programverksamhet har IB potential att nå fler stockholmare och vända den negativa besöksutvecklingen. Genom att låta de två biblioteken bli ett, skapas ett starkt, mångspråkigt bibliotek på en knutpunkt där blå linjen, gröna linjen och flera busslinjer möts.

Frågor och svar om flytten finns nedan (uppdateras efter hand):

Ska IB läggas ner?

Nej. IB ska flytta till Kungsholmens bibliotek och de böcker som idag står i magasin kommer att placeras i Stadsarkivets lokaler på Liljeholmskajen. Därifrån kommer de, precis som idag, att finnas tillgängliga för beställning. Det finns inga planer på att lägga ner eller avveckla någon del av den verksamhet som IB bedriver idag. Det statliga uppdraget att försörja landets kommuner med medier och råd, samt att samarbeta nationellt gällande andra språk än svenska kommer även det att fortsätta som vanligt.

Varför görs flytten av IB?

Den görs av två skäl: Dels för att effektivisera användandet av Stockholms stadsbiblioteks lokalresurser, och därmed göra en besparing som annars hade behövt göras på annat håll. Dels för att såväl IB som Kungsholmens bibliotek under en följd av år har haft vikande besökstal och minskade utlån. Genom en sammanslagning kan dessa två influera varandra och bli något nytt och ännu bättre.

Vad kommer att hända med böckerna på IB?

Beståndet, alltså böckerna, på öppen hylla tas med i flytten till Kungsholmens bibliotek. De publika ytorna för IB i Annexet och på Kungsholmen är storleksmässigt jämförbara. Det bestånd som idag ryms i magasin i Annexet kommer att flyttas till Stadsarkivet på Liljeholmskajen, där det precis som idag kommer att vara tillgängligt för beställning. Inga utrymmesmässiga begränsningar finns. Stadsarkivet på Liljeholmskajen erbjuder större utrymmen för Lånecentralen än vad som idag finns i Annexet, så här kommer den ha möjlighet att växa. Något som inte har varit möjligt i Annexet på grund av utrymmesbrist. Stockholms stadsbibliotek kommer även att förstärka mångspråksbestånden på övriga bibliotek inom organisationen. Exempelvis kommer utbudet på Stadsbiblioteket vid Odenplan att kompletteras med ytterligare åtta språk: arabiska, italienska, japanska, kinesiska, persiska, polska, ryska och spanska.

Varför gallras det böcker på IB, hänger det ihop med flytten?

Nej, den gallring som sker på IB har ingenting med flytten till Kungsholmen och Stadsarkivet att göra. Kontinuerligt underhåll av beståndet är för IB, liksom för alla folkbibliotek, en del i det ordinarie biblioteksarbetet.

Med anledning av flytten kommer ingen särskild gallring att ske. I 2018 års verksamhetsplan för IB angavs som en av det årets aktiviteter att upprätta en gallringsplan. Den gallring som pågår nu planerades alltså in långt innan flytten till Kungsholmen var aktuell.

Stämmer det att böcker som inte har lånats ut på tre/fem år ska slängas?

Nej. Gallring sker enligt olika kriterier, exempelvis bokens fysiska skick, hur mycket den varit utlånad, bokens aktualitet (facklitteratur), om boken är lätt att få tag på eller om den har ett särskilt värde. Den gallring som pågår kontinuerligt är del av ett normalt biblioteksarbete. Meningen med ett folkbiblioteks bestånd är att det ska vara i rörelse, ett folkbibliotek har inte uppdraget att bevara för bevarandets skull.

Varför stänger IB:s publika verksamhet redan 2 september? 

Annexet ska enligt plan stänga under hösten för att förbereda för flytten. Detta görs nu något tidigare som en ekonomisk åtgärd. På så vis får biblioteket även mer tid att arbeta med flytten, erfarenheterna från tidigare flyttar visar att det tar 3-4 månader att tömma en stor bibliotekslokal.

Innebär Annexets stängning 2 september att IB:s bestånd kommer att vara otillgängligt för allmänheten under hela eller delar av hösten?

IB:s bestånd kommer vara tillgängligt via beställning ända fram till slutet av hösten då det måste packas ner i kartonger för transport. 

Vad kommer att hända med Tidnings- och tidskriftsbiblioteket?

I och med att hyresavtalet för Annexet sägs upp kommer vi att arbeta med tidningar och tidskrifter på annorlunda sätt än tidigare, genom tre delar:

1. Runt hälften av utbudet av tidningar och tidskrifter kommer att finnas i facksal 3 i Stadsbiblioteket.
2. Runt hälften av utbudet kommer att finnas på andra bibliotek inom Stockholms stadsbibliotek. Vi arbetar nu med principerna för tematik och gruppering i syfte att hitta bästa möjliga fördelning av aktuella tidningar och tidskrifter.
3. De tidskrifter som finns i våra digitala tjänster (Pressreader och Ztory) kommer att i första hand erbjudas digitalt.

Systematisk genomgång av beståndet genomförs kontinuerligt, vilket innebär att tidskrifter påbörjas och avslutas enligt kriterierna kvalitet och allsidighet samt det smala, det breda och det efterfrågade. En sådan genomgång görs i samband med flytten, vilket kan medföra att enstaka titlar försvinner.

På vilket sätt blir flytten av IB bättre för stockholmarna?

Bibliotekslokalerna på Kungsholmen har bättre förutsättningar för programverksamhet än i Annexet, vilket kommer att gynna det mångspråkiga programutbudet. Barnverksamheten kommer att prioriteras i det ”nya” IB, vilket kan locka fler familjer till biblioteket. Dessutom ligger Kungsholmens bibliotek bra till för det stora behov av mångspråkig litteratur som finns i Stockholm. Fridhemsplan är en knutpunkt för både blå linjen, gröna linjen och bussar till en mängd platser. Ytterligare en förbättring är att beståndet på Kungsholmen kommer att utökas med efterfrågade medier såsom svenska språkkurser, svensk lättläst litteratur, svensk grammatik på flera språk och körkortsböcker på olika språk. 

Hur många språk skall finnas på ”nya” IB? Och vilka?

De språk som idag finns på IB kommer även att finnas tillgängliga efter flytten.

Vad händer med den publika verksamhet som bedrivs i Annexet idag (sagostunder varje helg på olika språk, språkcaféer, släktforskning med mera)?

Programverksamheten som har bedrivits i Annexet kommer under hösten att dels flytta in i Stadsbiblioteket bredvid, dels genomföras på Kungsholmens bibliotek. Från och med 2020 kommer programverksamheten att utvecklas på Kungsholmen med fokus på barn/unga och mångspråk/integration.

Vad kommer att hända med beståndet på Kungsholmens bibliotek?

Barnavdelningen på Kungsholmens bibliotek kommer att utökas, både till ytan och vad gäller beståndet av mångspråkig litteratur. Utbudet av svenskspråkig skönlitteratur för vuxna kommer att minska. Fokus på vuxenavdelningen kommer att vara mångspråkig litteratur och nyutgiven litteratur på svenska. Finns inte en önskad titel i Kungsholmens bestånd kan den beställas dit ur Stockholms stadsbiblioteks samlade bestånd.

Hur kommer flytten att påverka personalen på Kungsholmens bibliotek och på IB?

Just nu pågår en omställningsprocess inom Stockholms stadsbibliotek. Den kompetens som idag är kopplad till IB kommer att tas tillvara antingen på Kungsholmens bibliotek eller inom andra delar av Stockholms stadsbibliotek. På samma sätt kommer man att se över hur den nuvarande kompetensen på Kungsholmen tas tillvara på bästa sätt, utifrån den nya profilen.

Var kom idén ifrån?

Efter att Stockholms stadsbibliotek fick ett uppdrag att dels göra besparingar, dels se över möjliga lokaleffektiviseringar, föddes idén i Stockholms stadsbiblioteks ledning.

Hur många besök och lån har IB?

Annexet, som inrymmer IB och Tidnings- och tidskriftsbiblioteket, besöks dagligen av 700 personer. IB har ingen egen besöksräknare, så det går inte att säga exakt hur många av dessa som kommer till Annexet i syfte att besöka IB. Dock går det att säga att Annexets besökssiffror har sjunkit med 25 % sedan 2009 då byggnaden besöktes av 930 personer dagligen. 2018 gjordes 47 219 lån från IB:s öppna bibliotek jämfört med 88 044 lån 2009, vilket innebär en minskning av lånen med 46 %. När det gäller lån på andra språk än svenska, så görs runt 70 procent av dessa på biblioteken runtom i staden och runt 30 procent på Internationella biblioteket.

Stämmer det att Stockholms stadsbibliotek medvetet har nedprioriterat arbetet med mångspråk?

Nej. En viktig utgångspunkt för Stockholms stadsbiblioteks arbete med mångspråk är att Internationella bibliotekets verksamhet är en integrerad del i alla Stockholms bibliotek. Stockholms stadsbibliotek strävar alltid efter att bli bättre på att skapa uppmärksamhet och intresse för vårt breda, mångsidiga utbud av litteratur, kunskap och programverksamhet. För att marknadsföra och informera om sin verksamhet har Internationella biblioteket en egen webbsida, www.interbib.se, och arbetar liksom de andra biblioteken med bland annat Facebooksida, nyhetsbrev, pressmeddelanden, affischer och events.

Stockholms stadsbibliotek har aktivt fortsatt att delfinansiera Internationella Biblioteket med kommunala pengar i de fall de statliga bidragen inte räckt till, och efter att landstinget 2015 fattade beslut om att inte längre finansiera IB:s verksamhet. Man har också inlett samarbeten nationellt för att tillgängliggöra medierna bättre, både fysiskt och digitalt.

Böcker på andra språk än svenska finns dessutom på alla Stockholms bibliotek, och detta arbete har utvecklats och stärkts genom åren. Vilka språk som finns representerade på varje bibliotek baseras på områdesanalyser. Beståndet är levande och uppdateras efter vilka språk som tillkommer i området. Alla bibliotek har möjlighet att komplettera sina egna bestånd med depositioner från IB. Denna möjlighet kommer att finnas kvar även efter flytten. Många bibliotek anordnar även program på olika språk.

Vad händer med Annexet?

Kulturförvaltningen har sagt upp hyreskontraktet för lokalen som från och med 1 januari 2020 återgår till hyresvärden Fastighetskontoret för uthyrning till annan verksamhet.

Hur mycket pengar sparas på flytten?

Minskningen av hyreskostnaden är 5,835 mkr årligen, varav 4,784 mkr ren lokalhyra och 1,051 mkr övriga lokalkostnader (städ etc).

Om man förklarar åtgärden med ekonomi, kommer inte flytt och renovering/anpassning av lokalerna på Kungsholmen kosta jättemycket?

I flyttkostnaderna ingår själva flytten men också anpassningar av lokalen på Kungsholmen. Staden har skjutit till medel till flytt och omstrukturering. Över tid sparar Kulturförvaltningen stora hyreskostnader på flytten.

IB:s nationella uppdrag

På Kungliga bibliotekets webbplats finns information om IB:s nationella uppdrag.

Läs mer om IB:s nationella uppdrag

 

Rekordår för Stockholmsbiblioteken

2019-02-06

Nära 11 miljoner besök gjordes på Stockholms bibliotek under 2018 – fler än någonsin tidigare. Den största besöksökningen finns i ytterstaden. Även utlåningen ökar, i synnerhet den digitala.

2018 innebar all time high för Stockholmsbiblioteken. Besöken ökade totalt med 7 procent. I det totala antalet besök på nära 11 miljoner räknas både digitala och fysiska besök in och båda kategorierna ökade också var för sig. De digitala besöken var 10 procent fler än 2017 och de fysiska 3 procent fler.

Bland de bibliotek som hade störst ökning av besök förra året ligger samtliga i ytterstaden. Örby bibliotek hamnar på en förstaplats med ökade besökssiffror på 22 procent jämfört med 2017. På delad andraplats finns Fruängen och Hässelby Gård som båda ökade sina besökstal med 18 procent.

Stockholmarna besöker biblioteket av många skäl, bland annat för att ta del av bibliotekens rika programverksamhet. Under 2018 arrangerades sammanlagt 8714 evenemang på stadens bibliotek för stockholmare i alla åldrar. Där går det att hitta allt ifrån advokatjour och digitala första hjälpen till föreläsningar, författarsamtal, sagostunder och läxhjälp.

– Det är ett glädjande besked att besöken och utlåningen på stadens bibliotek har ökat. Biblioteken spelar en stor roll för att sänka tröskeln till litteraturens värld, för kunskapsutbyte och för att kunna läsa läxor i lugn och ro. Jag är otroligt stolt över det arbete som utförs på våra bibliotek och ser fram emot att utveckla verksamheten ytterligare under denna mandatperiod, säger Jonas Naddebo, kultur- och stadsmiljöborgarråd.

Stockholmarna lånade också mer än året före. Barnboksutlåningen ökade med 3 procent och utlåningen av e-medier ökade med 14 procent. Den totala utlåningen ökade 2018 med 3 procent.

– Biblioteken finns med i stockholmarnas vardag och det är vårt uppdrag att fortsätta göra det. Programverksamheten, som bidrar till att stimulera till läsning, bildning och demokrati ska fortsätta och spetsas ännu mer. Lika viktigt är att digitaliseringen tar fart på riktigt. Vi ser att digitala tjänster blir allt viktigare för att uppfylla biblioteksuppdraget, säger Daniel Forsman, stadsbibliotekarie.

Besöksrekordet kommer att firas med besökarna på flera bibliotek under februari-mars. Håll ögonen öppna!

För att hitta information om alla evenemang som biblioteken anordnar, gå in på kalendariet på biblioteket.stockholm.se.

Biblioteken med störst besöksökning 2017/2018

1. Örby bibliotek, 22 %

2. Hässelby gård, 18 %

    Fruängen, 18 % (stängt januari 2017)

4. Bagarmossen, 15 % (stängt augusti 2017)

5. Brommaplan, 14 % 

 

Angående händelse i anslutning till Kista bibliotek

2019-01-14

Just nu får vi frågor om en händelse i Kista galleria där vakter agerat mycket hårdhänt mot ett barn. Frågor kommer till oss på biblioteket eftersom händelsen utspelade sig i anslutning till att vakterna avvisat barnet från biblioteket. Det hårdhänta agerandet som finns inspelat på film skedde inte i biblioteket, utan på annan plats i gallerian. Vakterna tillhör Securitas och arbetar på uppdrag av Citycon som driver gallerian.

Personalens beskrivning av situationen i biblioteket är följande: Den 5 januari var en stökig dag på Kista bibliotek. Det var mycket folk och det var flera olika grupper av besökare som uppträdde stökigt och störde andra besökare. Bibliotekets personal sade till upprepade gånger, precis enligt våra rutiner, som grundar sig i en välbeprövad 5-stegsmodell. När personalen tydligt upplevde att personerna i fråga struntade i tillsägelser och fortsatte att störa andra besökare, så tillkallade man vakt, även detta enligt våra rutiner. Vakterna kom och avvisade ett av barnen på ett lugnt sätt. Därefter hände inget mer i biblioteket.

Den bild som barnen ger i olika medier av vad som hände i biblioteket skiljer sig från den som våra medarbetare beskriver. Som alltid i möten med människor uppfattas situationer olika. Av den information vi har i dagsläget är vår bedömning att personalen har agerat helt enligt rutinerna, där man talat med barnen ett flertal gånger, för att, som ett sista steg, tillkalla hjälp från vakt. Flera medarbetare närvarade och har samma uppfattning av läget. Incidentrapportering har gjorts enligt rutin och personalgruppen har gått igenom händelsen noga. 

Efter att den obehagliga filmen som visar det hårdhänta ingripandet i gallerian kom till vår kännedom, har ansvariga chefer haft ett möte med Citycon och Securitas för att höra deras bild av situationen och framföra att det är nödvändigt att de vakter som arbetar i gallerian har kompetens i att bemöta barn respektfullt och professionellt. Citycon kommer att se över hur stödet till biblioteket ska se ut, exempelvis att om det kan finnas andra yrkeskategorier som kan finnas som stöd i komplement till vakterna.  

Biblioteken arbetar på många sätt med tryggheten i biblioteksrummen, exempelvis trivselregler, metoder för bemötande samt samarbete med fältassistenter, fritidsgårdar och skolor. Samarbete med vakter är en del av detta. Dessvärre är det ibland så att besökare, om än unga, agerar på ett sätt som gör att medarbetarna inte själva kan hantera situationen, när andra metoder inte fungerat. Vid sådana tillfällen finns möjligheten att tillkalla vakt för att få hjälp att göra detta, både för besökarnas och för medarbetarnas trygghet. Då är det nödvändigt att vakterna har rätt kompetens och agerar respektfullt.

 

Om programmet ”1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Eller?” på Hornstulls bibliotek den 22 november 2018

2018-11-30

Den 22 november hölls det uppmärksammade programmet på Hornstulls bibliotek med rubriken ”1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Eller?”. Programmets syfte var att lyfta upp och ringa in hot mot demokratin. En av grundidéerna var att det skulle finnas med en person vars ståndpunkter är just ett hot mot demokratin. Detta för att synliggöra åsikter och låta dem brytas mot argument från rutinerade paneldeltagare. Givet syftet genomfördes programmet så som det var tänkt och resultatet blev som förväntat – ett samtal i lugn ton. Jonas De Geer ersattes med Patrik Forsén, vilket inte var tanken från början. De perspektiv som var tänkta att föras fram av den ordinarie paneldeltagaren, fördes också fram. Övriga paneldeltagare var insatta i förutsättningarna och representationen på scenen.

Presentationerna av deltagarna, i synnerhet Jonas De Geer och Patrik Forsén, var bristfälliga, inte bara i programtexten utan också i början av samtalet. Deras bakgrund borde ha presenterats på ett mycket tydligare sätt. Men grundfrågan är betydligt större än så. Ska biblioteket ha samtal där en grundidé är att låta antidemokratiska röster höras? Den frågan finns det med all rätt många åsikter om. Tanken med programmet var att i enlighet med bibliotekens lagstadgade uppdrag, att ”verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”, synliggöra hot mot demokratin och låta argument brytas mot varandra. Är samtalet med extrema krafter fel eller rätt väg? Ska antidemokratiska krafter placeras i strålkastarljuset eller hållas borta från offentlig arena?

Biblioteket erbjuder olika programformer för den här typen av samtal och vi behöver fortsatt utveckla formaten. Att samtalet är viktigt för att mötas i oenigheter är vi helt övertygade om. Men även detta har sina gränser.

Under dagarna som har gått har Stockholms stadsbibliotek självkritiskt granskat processen kring genomförandet av programmet. Vi kan konstatera att det ligger i bibliotekets uppdrag att driva ett arbete för fri kunskapsbildning även om det innebär kontroversiella samtal. Hur det ska göras regleras inte i lagen. Vi har under flera år diskuterat bibliotekets demokratiuppdrag ur olika aspekter och vi jobbar hela tiden med att tolka demokratiuppdraget.

När det gäller vårt medieurval har vi en tydlig hållning. Men i programverksamheten behöver vi en fördjupad diskussion. I fallet med samtalet den 22 november bedömer vi, med det vi vet idag, att det denna gång passerade en gräns. Även om samtalet var planerat och avlöpte enligt plan, hade det behövts föregås av en betydligt starkare intern diskussion om vilken väg som är rätt att gå när man närmar sig frågor som hot mot demokratin. Det hade också behövts betydligt djupare granskning och diskussion kring panelens sammansättning och en annan inramning av deltagarna.

Vi kommer att fortsätta våra samtal om hur vi ska ta oss an frågorna om kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning i vår programverksamhet. Vi uppdaterar kontinuerligt våra frågor och svar här nedanför.

Frågor och svar om programmet ”1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Eller?” på Hornstulls bibliotek den 22 november

2018-11-30 (våra frågor och svar uppdateras löpande)

Vi får frågor om programmet ”1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Eller?” på Hornstulls bibliotek den 22 november. Här har vi sammanställt några av de vanligaste frågorna och våra svar:

Hur kan ni säga att ni står upp för demokratin när ni bjuder in en person som vill avskaffa den?

Vårt lagstadgade uppdrag är att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Vår tanke med detta program var att lyfta upp och ringa in hot mot demokratin. En av grundidéerna var att det i detta skulle finnas med en person vars ståndpunkt är ett hot mot demokratin. Detta för att inte låta ståndpunkten vara oemotsagd utan synliggöra den, bemöta den och låta den brytas mot argument från rutinerade paneldeltagare.

Var det rätt att planera in just Jonas De Geer, som bland annat har uttryckt kraftigt antisemitiska åsikter?

Nej, med detta program passerade vi en gräns och det hade behövts betydligt djupare granskning och diskussion kring panelens sammansättning och en annan inramning av deltagarna. Men det ligger i bibliotekets uppdrag via bibliotekslagen och den aktuella biblioteksplanen för Stockholms stad att driva ett arbete för fri kunskapsbildning även om det innebär kontroversiella samtal. Hur vi ska göra detta regleras inte i lagen. Vi jobbar hela tiden med att tolka demokratiuppdraget. När det gäller programverksamheten behöver vi en fördjupad intern diskussion kring detta.

Var det rätt att ta in ersättaren?

Programidén byggde på att det högerextrema fältet skulle finnas representerat. Frågan handlar egentligen inte om det var rätt att ta in Forsén istället för De Geer då båda var där i egenskaper av representanter från extremhögern, utan om biblioteket ska ha samtal där antidemokratiska röster får höras. Vilken väg som är rätt att gå i frågan om att motverka ett polariserat samhälle förs på många plattformar i samhället. Den här gången valde vi att bjuda in till ett kontrollerat samtal. Att samtal är viktigt för att mötas i oenigheter är vi helt övertygade om, men i detta fall passerades en gräns.

Finns det någon gräns för vilka som får vara på era scener? Var går den i så fall?

Formellt går den gränsen vid svensk lag. Brott som uppvigling, hets mot folkgrupp eller annat får inte begås i vår verksamhet. Åsikter har rätt att yttras, även om de är kraftigt kontroversiella eller antidemokratiska. Anständighetens gräns för åsikter går nog för de flesta långt före nazismen. Gränser måste dras i varje enskilt sammanhang eftersom det beror på vad syftet med ett samtal är. I detta fall passerades en gräns. 

Är inte ett samtal med en sådan här paneldeltagare lika med att normalisera nazism?

Syftet med program av det här slaget är precis tvärtom. Samtalets ingång var demokratin och hot mot den. Genom att ringa in hot mot demokratin och lyfta upp dem i ett samtal, så synliggörs de och kan bemötas av övriga paneldeltagare och åhörare. Bibliotekets uppdrag är att lyfta upp, problematisera och sätta i sammanhang. Om detta är att normalisera eller att motverka finns det olika åsikter om. 

Är nazism en kontroversiell åsikt?

Nej, nazismen är en rasistisk ideologi och ett hot mot demokratin. Just därför valde vi att bjuda in en person med högerextrema kopplingar, eftersom samtalets tema var demokratin och hoten mot den. Tanken med programmet var att insikt i den högerextrema tankevärlden var en förutsättning i arbetet med att motverka antidemokratiska rörelser. 

Finns det inte andra sätt att lyfta upp hot mot demokratin och sätta dem i sitt sammanhang?

Jo, det finns många sätt. Vi gör det hela tiden genom alla våra böcker, boktips och olika typer av program. Att göra det genom ett samtal med en kontroversiell deltagare, i syfte att synliggöra och ringa in, var ett sätt. Skälet är att var och en som vill lyssna själv ska få kunna lyssna, analysera och bedöma. Det finns olika åsikter om det är rätt sätt eller inte. 

Var panelen införstådd med läget?

Övriga panelen var väl införstådd med upplägget att ha Jonas de Geer som paneldeltagare.

Borde inte evenemanget har presenterats bättre på webbsidan?

Jo. Det var korta presentationer av paneldeltagarna, en längre och tydligare presentation av Jonas De Geers bakgrund skulle ha behövts.

Finns det något ni skulle ha gjort annorlunda?

Dels skulle vi ha presenterat panelmedlemmarna mer utförligt i beskrivningen på vår hemsida. Dels gick det väldigt snabbt när beslutet fattades att plocka upp Patrik Forsén på scen som ersättare för Jonas De Geer. Rutinerna för att fatta sådana snabba beslut behöver vi se över.  

Även om samtalet var planerat och avlöpte enligt plan, hade det behövts föregås av en betydligt starkare intern diskussion om vilken väg som är rätt att gå när man närmar sig frågor som hot mot demokratin. Det hade också behövts betydligt djupare granskning och diskussion kring panelens sammansättning och en annan inramning av deltagarna.

Vi kommer att fortsätta våra samtal om hur vi ska ta oss an frågorna om kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning i vår programverksamhet. 

Har ni bristfälliga rutiner kring er programverksamhet?

Våra program ska alltid föregås av research och noggranna förberedelser. Det arrangeras årligen 10 000 program på våra bibliotek. Utifrån programmet på Hornstulls bibliotek den 22 november har vi dragit lärdomar kring hur vi ska arbeta med inramning och förberedelser, och konstaterat att vi behöver en fördjupad diskussion kring hur vi tar oss an vårt demokratiuppdrag med utgångspunkt i programverksamheten. 

Finns det inte risk för att personer stängs ute från biblioteket när en nazist finns på scenen?

Ja, det finns en risk för att det skapar otrygghet. Den risken finns dessvärre ofta vid evenemang eftersom vi aldrig vet vilka som finns i publiken. Därför gör vi alltid en riskbedömning inför evenemang av sådant slag.

Har biblioteket utsatts för en kupp för att få in Nordisk ungdom i programmet, när Jonas De Geer insjuknade?

Det är omöjligt för oss att svara på. Vi bjöd in De Geer som blev akut sjuk strax innan programmets start. Över telefon föreslog De Geer att Forsén skulle kunna vara en tänkbar ersättare för honom, och vi gick på dennes rekommendation. Om detta var rätt eller fel kan man diskutera, och det kommer vi att göra.

Angående program på Hornstulls bibliotek den 22 november

2018-11-28

Just nu får vi frågor om programmet ”1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Eller?” på Hornstulls bibliotek den 22 november. Bakgrunden är följande:

"Samtal Hornstull" är en serie som ska lyfta viktiga samhällsfrågor vilket är en självklar del i bibliotekets lagstadgade uppdrag att ”verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”. Programmet på Hornstulls bibliotek den 22 november handlade om just demokratins förutsättningar. Till detta hade en panel med deltagare av olika åsikter och bakgrund bjudits in: författaren Jonas De Geer, poeten Aase Berg och idéhistorikern Per Johansson. Samtalet leddes av dramatikern och debattören Stina Oscarsson.

Kort innan programmet skulle starta insjuknade Jonas De Geer hastigt, och panelen blev ofullständig. Moderatorn Stina Oscarsson och den ansvarige programmakaren på biblioteket rådfrågade De Geer över telefon om han visste ifall det fanns någon på plats som skulle kunna fylla hans plats, och De Geer tipsade då om Patrik Forsén, som fanns på plats i publiken.

Trots att vi inte hann göra en bakgrundskoll valde vi ändå att genomföra programmet. Det är naturligtvis olyckligt att detta inte hanns med. Vi väljer alltid våra paneler noga, men detta var en exceptionell situation med ett återbud så kort inpå programmets start. Hade vi valt att inte ta in en ersättare till De Geer hade vi haft två alternativ: antingen att ställa in programmet eller att genomföra det med en ofullständig panel, vilket inte hade möjliggjort själva syftet med programmet – alltså att diskutera den svenska demokratin i ett allt mer polariserat samhällsklimat. Hade vi valt att ställa in programmet hade det inte blivit någon diskussion om demokratins mående – en diskussion som är angelägen just på grund av att människor har väldigt olika åsikter om detta.

På biblioteket förs samtal som berör samhället, och här ska även det obekväma och kontroversiella få ta plats. Genom att bjuda in personer med olika åsikter kan vi problematisera, ställa frågor och ge olika perspektiv. Det är viktigt att kontroversiella åsikter inte får stå oemotsagda och att allting sätts in i en kontext, vilket var hela idén med panelsamtalet. Formatet möjliggjorde att olika åsikter skulle lyftas, men samtidigt att ingen deltagare skulle kunna stå oemotsagd. Det fanns även tid avsatt i programmet för att publiken skulle kunna ifrågasätta och komma med egna åsikter. Både ersättaren och den planerade paneldeltagaren är personer med kontroversiella åsikter. Premisserna för samtalet var väl grundade, där alla paneldeltagare var med för att just tala om svåra och djupt vattendelande frågor.

Biblioteket tar sig an de riktigt svåra frågorna. Avvägningarna är aldrig lätta. Var går gränserna? I detta fall handlar det om högerextrema åsikter, i andra sammanhang har det förekommit vänsterextrema åsikter. Personerna i denna panel hade inte suttit ned och pratat med varandra utan ett sådant samtal. Detta var ett sätt att bryta filterbubblor och för åhörarna att själv höra och bedöma radikalt olika perspektiv. Man får aldrig bli naiv. Aldrig heller rädd för att föra samtal om viktiga frågor, en av bibliotekets uppgifter.

Meröppet – frågor och svar

2018-06-13

Just nu får vi frågor om meröppet på biblioteken, kopplat till arbetsmiljö och trygghet. Detta med anledning av en skrivelse som inkommit från huvudskyddsombudet och de fackliga organisationerna. Svar på frågor om detta finns nedan.

Vad är meröppet?

Meröppet innebär att man kan besöka biblioteket under speciella tider, då biblioteket är obemannat. För att kunna besöka biblioteket under meröppet krävs att den som har ett bibliotekskort och en giltig ID-handling ingår ett avtal med biblioteket om användningen. Bland annat åtar besökaren sig att följa trivselreglerna, inte ta in obehöriga och respektera nödutgångar.

Var finns meröppet?

Meröppet finns i dagsläget på Telefonplans och Sköndals bibliotek. Vi planerar nu att inrätta meröppet på fler bibliotek, i första hand Luma och Spånga.

Hur har meröppet fungerat?

Meröppet är en mycket populär del av våra bibliotekstjänster. Mellan 2015 och 2017 har besöken ökat med 46 procent på Telefonplan och utlånen med 66 procent. I Sköndal har besöken ökat med 68 procent mellan 2012 och 2017 samt utlånen 56 procent.

Vem får använda meröppet?

Den som har ett bibliotekskort och en giltig ID-handling kan ingå ett avtal med biblioteket om att kunna nyttja biblioteket under meröppet. Den som inte följer avtalet kan stängas av.   

Stämmer det att man måste ha svensk ID-handling för att få vara på meröppet?

Nej, det som står i riktlinjerna är att man måste ha en ID-handling samt att man måste förstå vad avtalet innebär. Det har funnits en lokal riktlinje på ett bibliotek om svensk ID-handling men det är en avvikelse från Stockholms stadsbiblioteks riktlinjer som inte ska förekomma. Denna lokala riktlinje används inte längre.

Hur säkerställer ni att någon förstår avtalet?

Vi förutsätter att medarbetarna kan göra den bedömningen. Om svårigheter uppstår så tar man hjälp av kollegor eller sin närmaste chef.

Enligt skrivelsen så sker det regelbundet allvarliga incidenter, stämmer det?

Det har sedan meröppet påbörjades förekommit ett antal incidenter. Den allmänna bilden är att det inte handlar om många. Efter de incidenter som var 2017 har vi vidtagit åtgärder för att tydliggöra ansvarsfrågor och kontaktvägar.

Vem ansvarar för biblioteket under meröppet?

Ytterst ansvarig för all verksamhet är stadsbibliotekarien. Varje enhetschef är ansvarig för sina respektive bibliotek, oavsett om det är ordinarie öppet eller meröppet. Det följer ordinarie linjeorganisation. Rent juridiskt innebär meröppet att besökaren tar ansvar för sitt besök, i och med att hen ingår avtalet med gällande riktlinjer. Att ha ett bibliotek obemannat innebär därför ett stort förtroende mellan biblioteket och användaren. Däremot tar Stockholms stadsbibliotek stort ansvar för tryggheten genom att alla som går in loggas och tydliga anslag om kontaktvägar. Brott riktade mot kulturförvaltningen, dess anställda, elever, besökare eller egendom ska alltid polisanmälas. Stockholms stadsbibliotek bistår polisen med uppgifter vid behov. För att tydliggöra ansvarsfördelningen inom förvaltningen, införs nu en beredskapsorganisation som tydliggör bland annat vilken chef som är ansvarig efter kontorstid.

Hur säkerställer ni tryggheten?

Genom att alla besök loggas, vet vi vem som passerar in och ut. Detta bistår vi polisen med om så efterfrågas. Det finns tydliga anslag om vart besökaren ska ringa vid behov (112, polisen, sjukvårdsrådgivning). Vi förtydligar nu detta, i och med att en beredskapsorganisation inrättas, där bland annat chefsansvar och kontaktvägar efter kontorstid tydliggörs. Vi har också en dialog med Länsstyrelsen om möjligheterna att kameraövervaka.

Är det säkert att vistas i biblioteket under meröppet?

Det är lika säkert som att vistas på allmänna platser. Eftersom den som går in behöver logga in med bibliotekskort, så loggas all användning.

Stämmer det att det inte gjorts riskanalyser?

Det görs regelbundna risk- och konsekvensanalyser när ny verksamhet tas fram. Arbetsgivaren har kallat de fackliga organisationerna och huvudskyddsombudet till extra samverkansmöte på torsdag den 14 juni för att ta reda på vilka riskanalyser de anser saknas. Om någon riskanalys behöver kompletteras så kommer det att göras.

Frågor och svar om Vällingby biblioteks 1 maj-hylla 2018

2018-05-07

Hur tänker ni om Vällingby biblioteks 1 maj-inlägg?

Detta är inte Stockholms stadsbiblioteks officiella ståndpunkt, utan bibliotekarien har låtit sina privata åsikter styra och det är ett högst olämpligt beteende. Biblioteket ska vara neutralt i politiska, ideologiska och religiösa frågor.

Vi ser nu över våra rutiner och vårt arbetssätt inom sociala medier så att vi har större redaktioner, för att i högsta möjliga mån undvika att händelser som denna upprepas.

Har ni för vana av att ”skämta” om andra politiska eller religiösa temadagar? 

Nej, detta var ett misstag av en enskild person som Stockholms stadsbibliotek inte på något sätt står bakom. Skyltningen gjordes av bibliotekarien i satiriskt syfte, men lever inte upp till den allsidighet och objektivitet som Stockholms stadsbibliotek ska stå för.

Varför tog ni bort inläggen, bedriver ni censur?

Stockholms stadsbibliotek har tagit bort inläggen på Facebook med och om 1 maj-satiren på grund av att det var högst olämpligt och inte speglar stadsbibliotekets hållning, samt att kommentarsfälten innehåller kränkande uppgifter.

Vad händer med medarbetare som bryter mot era rutiner?

Generellt kommenterar vi inte personalfrågor på individnivå. I de fall en medarbetares agerande leder till en påföljd blir handlingar i ärendet offentlig handling och kan begäras ut, men då kan också en sekretessprövning ske på den begäran.

Andra frågor och synpunkter

Har du synpunkter till Stockholms stadsbibliotek kan du lämna dem här.

Svar med anledning av 1 maj-satir på Vällingby bibliotek

2018-04-30

Stockholms stadsbibliotek har tagit bort inläggen på Facebook med och om 1 maj-satiren på grund av att det var högst olämpligt och inte speglar stadsbibliotekets hållning, samt att kommentarsfälten innehåller kränkande uppgifter.

Vi vill förtydliga att inlägget som gjordes var ett misstag av enskild person. Bilden som en av bibliotekarierna på Vällingby bibliotek lade ut på vår Facebook-sida föreställde en bokhylla som formades i ett försök att vara satirisk kring 1 maj. Detta är ett misstag av en enskild person som Stockholms stadsbibliotek inte på något sätt står bakom.

Vi beklagar djupt det inträffade och kommer se över våra rutiner så att händelser som detta inte upprepas.

Martin Hafström, tf stadsbibliotekarie​

Stockholms nya stadsbibliotekarie heter
Daniel Forsman

2018-04-11

I augusti tillträder Daniel Forsman som stadsbibliotekarie för Stockholms stadsbibliotek. Han vill utveckla en biblioteksverksamhet som gör skillnad för många och som överträffar besökarnas förväntningar.

Daniel Forsman kommer närmast från positionen som prefekt/bibliotekschef på Chalmers och har en spetskompetens inom digitalisering. Han började sin karriär som bibliotekarie och är idag en prisbelönt bibliotekschef. Som stadsbibliotekarie blir han högsta chef för biblioteken i Stockholm.

Efter att ha arbetat med forskningsbibliotekens miljöer för lärande och vetenskaplig kommunikation vill Daniel Forsman ta sig an folkbibliotekens utmaningar. Han vill arbeta för det demokratiska samhällets utveckling, litteraturens ställning, bildning och kultur. Daniel Forsman har en tydlig bild av vad ett bra bibliotek är:

- Ett bra bibliotek rör sig i samtid med sina användare samtidigt som det bär med sig vår kulturhistoria. Det är en plats som skapar möjligheter och möter människor efter deras informationsbehov och intressen. Det bästa biblioteket ger dig det du inte visste att du behövde, det överraskar och inspirerar dig varje gång.

Från Chalmers tar Daniel Forsman med sig en erfarenhet av att driva biblioteksutveckling i många dimensioner. Han har en särskild kompetens inom området digitalisering:

- Det går inte att bortse från att digitaliseringen förändrar vårt sätt att leva och kommunicera. Att förstå, problematisera och hantera digitaliseringens möjligheter är en av bibliotekens och samhällets främsta utmaningar. Det är oerhört viktigt att vi förstår våra olika användares drivkrafter, önskemål och beteenden för att kunna designa bibliotekstjänster som möter eller överträffar deras förväntningar. 

Stockholms stads kulturförvaltning är stolta över rekryteringen:

- Det känns fantastiskt roligt att ha rekryterat Daniel Forsman. Han kombinerar sakkunskap som bibliotekarie med kunskap kring digitalisering, digitala bibliotek och ledarskap. Han kommer att vara en viktig ledare för att fortsätta utveckla biblioteken i Stockholm, säger Robert Olsson, kulturdirektör Stockholms stad.

Några snabba till Daniel

Vem är du privat? - Jag är en läsande, IT-intresserad, musikälskande, kampsportande historienörd.

Favoritläsning? Extra svag för historisk fiktion, SF/Fantasy, mytologier och biografier. 

Om jag var en litterär karaktär: Mr Wednesday i Neil Gaimans "American Gods". Det hade varit något!

Ny mediepolicy för Stockholms bibliotek

2018-02-19

Stockholms stadsbibliotek har reviderat sin mediepolicy. Den ligger till grund för hur biblioteken i Stockholm köper in exempelvis böcker, e-medier, ljudböcker och tidningar.

Den reviderade mediepolicyn gäller till och med 2019.

Du kan läsa hela Stockholms stadsbiblioteks mediepolicy här

Vilka titlar köps in och inte?

Inköpsgruppen inom Stockholms stadsbibliotek avgör vilka medier som köps in till biblioteken i Stockholm. Målet är ett rikt och varierat medieutbud som innefattar det breda, det smala och det efterfrågade. Vi köper inte in titlar som uppenbart brister i kvalitet vad gäller stilistik eller innehåll – om det inte finns andra starka skäl för det. Sådana skäl kan vara efterfrågan, aktualitet, allmänintresse eller att titeln fyller en lucka i vårt totala bestånd.

Hur bedöms barnböcker?

Det finns inget i bibliotekslagen som särskiljer vuxen- och barnmedier. Mediepolicyn gäller därför för alla sorters medier.

Urvalsarbetet underlättas av att det finns en medvetenhet i förlagens utgivning av barnmedier, där barns upplevelse och tolkningsförmåga beaktas och är invävd i berättelsens form och ramar. Samtidigt behöver barnböcker ibland problematiseras och sättas i ett sammanhang. Där har biblioteken en viktig roll.

Hur kan jag komma med förslag på vad biblioteket ska köpa in?

Du kan lämna ett inköpsförslag via ett formulär på webbplatsen. Du kan också fylla i en blankett för inköpsförslag på biblioteket.

Lämna ett inköpsförslag

Varför tog ni inte in boken som jag föreslog?

Biblioteket varken kan eller ska köpa allt som ges ut eller efterfrågas, utan ska tvärtom bedriva ett aktivt urvalsarbete utifrån en rad kriterier.

Om boken du föreslog efterfrågas av många, har ett stort allmänintresse eller är särskilt aktuell just nu kan det ligga till grund för att vi tar in boken.

Hur skyddas biblioteken mot politisk inblandning?

Mediepolicyn slår i enlighet med bibliotekslagen fast att urval och så kallad gallring inte sker på ideologisk, politisk eller religiös grund. Det är en viktig princip som värnar bibliotekets oberoende och som därför gäller oavsett vilket håll påtryckningarna kommer ifrån.

Om jag känner mig illa till mods av en boks innehåll, kan jag kräva av mitt bibliotek att de tar bort den boken?

Att någon känner sig illa till mods eller kränkt av ett innehåll är inte skäl att välja bort eller ta bort mediet. Det konstaterar Justitieombudsmannen, JO, i ett beslut från 2017. Enligt JO är det inte förenligt med bibliotekets lagstadgade uppdrag att bidra till fri åsiktsbildning att begränsa utbudet av böcker och andra medier utifrån att innehållet i dem kan uppfattas som kränkande. JO fastslår att det i rättslig mening inte är en kränkning av mänskliga rättigheter att ett folkbibliotek tillhandahåller medier som någon blir sårad av så länge uttalandena i dem inte är brottsliga.

Du kan läsa hela JO-beslutet här

Hur gallrar Stockholms stadsbibliotek – det vill säga, vad tar ni bort?

Gallring är en del av det löpande arbetet på biblioteken och nödvändig för att hålla ett relevant bestånd. Riktlinjen är att vi ska gallra lika mycket som vi köper in.

Vi gallrar till exempel smutsiga och trasiga exemplar, inaktuella böcker och medieformat. Vi är dock försiktiga med att gallra stockholmsböcker, skönlitterära klassiker, delar i en serie som skulle kunna efterfrågas igen och medier på minoritetsspråk.

Vad är nytt i den nya mediepolicyn jämfört med den gamla?

De grundläggande principerna är samma som tidigare, men vi har med den nya mediepolicyn fått en tydligare koppling till lagstiftningen och biblioteksplanen för Stockholms bibliotek. En nyhet i policyn är att vi gör en definition av kvalitet.

Ur mediepolicyn:

Kvalitet = en strävan efter titelbredd på samlingsnivå, genom ett rikt och varierat medieutbud som innefattar det breda, det smala och det efterfrågade. Kvalitet på titelnivå eftersträvas genom ett aktivt urvalsarbete där hänsyn bland annat tas till stilistisk kvalitet och vederhäftighet. I strävan efter titelbredd kan aktualitet och allmänintresse ges företräde framför andra kvalitetsaspekter.

 

Så jobbar vi för trygga bibliotek

2017-12-19

Alla ska känna sig säkra i Stockholms bibliotek. Därför har vi vidtagit en rad åtgärder för att säkerställa tryggheten på biblioteken.

Trygghetsåtgärder i Stockholms bibliotek:

• Ingen jobbar ensam på biblioteken. Vi ser också över bemanningen för att det ska bli fler som arbetar ute i biblioteket de tider då behov av personal är som störst.
• På de flesta stora bibliotek har vi överenskommelser med närliggande verksamheter kring säkerhet. På många bibliotek finns det också larmknappar för personalen. Larmet går direkt till väktare.
• Vid behov rings det in väktare. Vi kan även ringa in polis om bedömningen är att det behövs.
• Vi ändrar öppettider tillfälligt eller mer långvarigt om det behövs av säkerhetsskäl. Vi kan även tillfälligt stänga bibliotek av säkerhetsskäl.
• Chefers semesterläggning ses över för att se till att det alltid finns tillräckligt med chefer på plats oavsett tid på året.
• För att undvika att besökares olika behov krockar med varandra delas biblioteken in olika zoner, till exempel var man får äta, prata eller kan plugga. Det är tydligt markerat med skyltar och golvmarkeringar, både i text och genom illustrationer.
• En del bibliotek möbleras om för att få bättre överblick.
• Incidentrapporter skickas direkt till kulturförvaltningens säkerhetssamordnare.

Proaktivt trygghetsarbete:

• Stockholms stadsbibliotek har nyinrättat en tjänst som projektledare för säkerhet, trygghet och bemötande som ska arbeta strategiskt med säkerhetsfrågor. Tjänsten tillträddes i oktober 2017.
• Chefer och medarbetare från olika enheter inom Stockholms stadsbibliotek har tagit fram en riskbedömning och handlingsplan för krissituationer och säkerhet som innehåller rutiner vid hot, våld och krissituationer.
• Riskbedömningar görs inför publika evenemang, med stöd av kulturförvaltningens säkerhetssamordnare.
• Under hösten 2017 har kulturförvaltningens säkerhetssamordnare träffat alla enhetschefer för att ta fram säkerhetsrutiner kopplade till varje biblioteks särskilda behov.
• Kulturförvaltningen har gjort en kartläggning av sexuella trakasserier mot medarbetare under hösten 2017 och utifrån resultatet tagit fram en handlingsplan som Stockholms stadsbibliotek jobbar efter. Den nya handlingsplanen kompletterar kulturförvaltningens handlingsplan mot diskriminering och trakasserier.
• Chefer och skyddsombud går säkerhetsutbildningar, till exempel tillsammans med polis och socialtjänst.
• Vi har temadagar för chefer och skyddsombud med fokus på trivsel och social hälsa på jobbet.
• Arbetsmiljöarbetet följs ständigt upp på arbetsplatsträffar.
• Medarbetare erbjuds professionellt samtalsstöd efter hotfulla incidenter.
• Vi arbetar aktivt för att etablera bättre samarbeten med stadsdelarna, till exempel med skolan, fritidsgårdar, socialtjänst, polisen och fältassistenter.

 

Stadsbiblioteket byggnadsminnesförklarat

2017-11-30

Stockholms stadsbibliotek, med tillhörande basarer och park, har byggnadsminnesförklarats av Länsstyrelsen. Anledningen är Stadsbibliotekets synnerligen höga kulturhistoriska värde.

– Det här är ett bevis för Stadsbibliotekets enastående värde och att Länsstyrelsen ser på området som unikt för staden, säger Katti Hoflin, stadsbibliotekarie.

Stadsbiblioteket betraktas som ett av Gunnar Asplunds främsta verk, som tillkom i brytningstiden mellan 1920-talsklassicismen och den fullt utvecklade funktionalismen.

Starkaste skyddet

Med en byggnadsminnesförklaring enligt kulturmiljölagen stärks bevarandet, då en byggnadsminnesförklaring är det starkaste skydd som finns för kulturhistoriskt värdefulla byggnader. För Stockholms stadsbiblioteks huvudbyggnad innebär det att det inte får göras ingrepp i den fasta inredningen som tillkom före år 1961 och att byggnaden inte får rivas, till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.

– Vi kommer fortsätta projektet att förnya Stadsbiblioteket med oförminskad kraft. Tillsammans med fastighetskontoret och stadsantikvarien har vi en gemensam dialog med Länsstyrelsen om vad beslutet innebär i detalj, säger Katti Hoflin.​

För mer information

Lena Johansson
Projektledare
Fastighetskontoret

Telefonnummer: 08-508 269 28
E-post: lena.johanson@stockholm.se

Länsstyrelsens beslut:

http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/nyheter/2017/Sidor/lansstyrelse...

 

Katti Hoflin slutar som stadsbibliotekarie

2017-11-07

Katti Hoflin lämnar chefstjänsten som stadsbibliotekarie i Stockholm, för en tjänst som kulturchef för Västra Götalandsregionen. Det nya uppdraget börjar den 12 februari 2018.

– Jag ser fram emot att vara en del av Västra Götalandsregionens strategiska ledning, där kulturen har en framskjuten position i samhällsutvecklingen, säger Katti Hoflin.

Katti Hoflin har varit stadsbibliotekarie i Stockholms stad i tre år, med ansvar för en ny biblioteksplan och strukturella förändringar på biblioteken. Under perioden har Stockholms bibliotek haft en ökande besökstrend. Under 2016 fick stockholmsbiblioteken för första gången över 10 miljoner fysiska och digitala besök.

– Jag har haft tre fantastiska år inom Stockholms stadsbibliotek och är glad över allt vi skapat tillsammans, inte minst en riktigt bra biblioteksplan. Samtidigt har jag känt att pendla långt kostar på för min familj. Därför känns det bra att nu få jobba med kulturfrågor i en region närmare mitt hem, säger Katti Hoflin. 

Nytt uppdrag i Västra Götaland

Den 12 februari 2018 börjar Katti Hoflin på den nya tjänsten som kulturchef för Västra Götalandsregionen. Uppdraget som kulturchef innebär ansvar för landets största regionala kulturbudget om 1,6 miljarder kronor.

Kultur i Västra Götalandsregionen omfattar fyra bolag, tre förvaltningar och sju folkhögskolor – bland annat Göteborgsoperan, Göteborgssymfonikerna och Film i Väst. 

För mer information

Tomas Andersson
Kommunikatör, kulturförvaltningen Stockholms stad
E-post: tomas.j.andersson@stockholm.se
Mobilnummer: 076-123 19 87

 

Frågor om urval av tidningar och tidskrifter på Stockholms stadsbibliotek

2017-05-10

Just nu får vi många frågor om hur vi väljer och väljer bort tidningar och tidskrifter. Detta med anledning av en artikel i Stockholms Fria Tidning, som tar upp att Stockholms stadsbibliotek tecknat en prenumeration på Nya Tider samt avslutat prenumeration på bland andra tidningen Arbetaren. Båda stämmer men det finns inget samband dem emellan. Men vad är det då det hela handlar om?

Grunden till Stockholms stadsbiblioteks inköps- och urvalsarbete

Urvals-, inköps- och gallringsarbetet vid Stockholms stadsbibliotek utgår i grunden från bibliotekslagen som fastslår: ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.” Länk till Bibliotekslag (2013:801).

Med lagen som grund har Stockholms stadsbibliotek en mediepolicy, som anger riktningen för urvals- inköps och gallringsarbete. Mediepolicyn säger följande: ”Biblioteken står för åsikts- och yttrandefrihet och är neutrala i partipolitiska, ideologiska och religiösa frågor. Kontroversiella och smala åsikter ska också ges utrymme. Biblioteken ska även tillhandahålla omdebatterade medier bland annat för att kunna bidra till diskussioner, tolkningar och omtolkningar.” samt ”Gallring av beståndet sker (…) inte av ideologiska eller värdegrundsbaserade skäl.” Länk till bibliotekets mediepolicy. 

Uppdraget om fri åsiktsbildning och den tydliga skrivningen om neutralitet samt de många åsiktsströmningarnas plats i biblioteket gör att vi som bibliotek inte tar ställning i politiska frågor. Politisk inriktning är aldrig ett skäl varken att köpa in eller välja bort en titel. Däremot ingår det i vårt uppdrag att se till att beståndet och verksamheten håller allsidighet och kvalitet. Detta arbetar bibliotekarier med varje dag. När det gäller urval och inköp, görs detta genom inköpsgruppen, en samling kvalificerade bibliotekarier, vars uppdrag handlar om helhetstänk och att göra ständiga bedömningar, exempelvis av inköpsförslag.

I det arbetet är det avgörande att se helheten, inte främst enskilda titlar. Tillsammans bildar många titlar en helhet och det är det allsidighet och kvalitet handlar om. När det gäller tidningar och tidskrifter blir det särskilt intressant, eftersom prenumerationer kan påbörjas och avslutas, till skillnad från en bok som köps in eller inte köps in. Grunden är att inom beståndet av tidningar och tidskrifter skapa en helhet av många perspektiv, där allt från mainstream till kontroversiellt får plats – så länge det hålls inom lagens gränser. Eftersom vi har en budget att förhålla oss till, behöver vi ständigt se över beståndet. En tidning som har ett aktualitetsvärde och som många efterfrågar tar vi gärna in, en tidning som vi haft ett tag men som det visat sig att ingen läser, prioriterar vi bort. Tidningarna finns till för att läsas. Därför är efterfrågan en av parametrarna när vi jobbar med beståndet av tidningar.

De aktuella prenumerationerna

Så till de i artikeln aktuella tidningarna. Nya Tider togs in 2017 efter ett antal inköpsförslag till oss. Tidningen har ett aktualitetsvärde, inte minst på grund av debatten kring Bokmässan. Vi valde därför att ta in den till Tidnings- och tidskriftsbiblioteket, eftersom vi ser som vår roll att möjliggöra för besökare att skapa sig egen en uppfattning om aktuella frågor och kontroversiella medier. Tidnings- och tidskriftsbiblioteket är det av våra bibliotek där vi har flest tidningar. Där står tidningen tillsammans med exempelvis Expo, ETC och Searchlight.

Prenumerationen på Arbetaren avslutades 2017 eftersom den under lång tid inte alls varit efterfrågad av våra besökare. Om en tidning ligger orörd under längre tider väljer vi att avsluta den. Av samma skäl avslutade vi under 2014 Internationalen och Offensiv, liksom partitidningar från samtliga partier. Under samma tid tog vi in prenumerationer på ETC till ytterligare fem bibliotek och prenumeration på Expo till ytterligare ett bibliotek, eftersom trycket på dem var stort.

Detta ständiga arbete med beståndet är en del av bibliotekens uppgift. Vi ska tillhandahålla det breda, det smala, det aktuella, det fördjupande, det kontroversiella. Allt handlar om att skapa helhet och sätta i sammanhang. Beståndet ska vara levande, brett och baseras på politisk neutralitet och kvalificerad bibliotekariekompetens.

Vill du komma med ett inköpsförslag? Hör av dig till Inköpsgruppen.

 

Information om Internationella biblioteket

2017-01-10

Det kommer nu många frågor om Internationella biblioteket (IB). Vad är det som händer på och med IB? Håller IB på att läggas ner? Hur många språk ska det finnas på IB?

Internationella biblioteket är organisatoriskt en del av Stockholms stadsbibliotek men hade fram till årsskiftet ett tredelat uppdrag från Stockholms stad, Stockholms läns landsting (SLL) och staten via Kungliga biblioteket (KB), med finansering från alla tre delar. IB har ett publikt uppdrag, en lånecentral och ett stödjande, konsultativt uppdrag kring mångspråkiga medier och mångspråkig kompetens. Det är både ett öppet bibliotek i Stockholms stad och en kompetens- och medieresurs för länet och landet.

Några faktorer gör att IB:s uppdrag och organisation nu förändras:

1. De kommande åren ska Stadsbiblioteket renoveras och moderniseras. I verksamhetsprogrammet för detta är en viktig del att integrera IB i Stadsbiblioteket. Stadsbiblioteket ska vara ett internationellt bibliotek, inte ha ett vid sidan av. Detta är inriktningen sedan flera år.

2. I takt med arbetet med förnyat stadsbibliotek har Stockholms stadsbiblioteks ledning blivit allt mer övertygad om att integreringen inte bara göras med Stadsbiblioteket, utan också med övriga bibliotek i staden. IB:s starka kompetens och det rika beståndet bör finnas nära de stockholmare de är till för. Detta bottnar i formuleringen i den nya bibliotekslagen (2014) om att biblioteken har ett särskilt uppdrag för personer med annat modersmål än svenska.

3. Stockholms läns landsting sade under 2016 upp avtalet med Internationella biblioteket, vilket innebär att landstingets regionala uppdrag till IB avslutas, liksom denna del av finansieringen. Regionbibliotek Stockholm har istället fått utökat anslag och ett utökat konsultativt uppdrag kring mångspråkig biblioteksverksamhet. Sammantaget innebär detta ett svårt ekonomiskt läge för IB som gör det nödvändigt att se över hela uppdraget.

4. Eftersom uppdragen från stat, landsting och stad till stor del har varit inflätade i varandra, behöver IB:s kvarvarande uppdrag renodlas och tydliggöras, det vill säga vad som tillhör stadens uppdrag och statens. Under året kommer detta att göras.

5. IB har köpt litteratur genom gedigen kompetens och direkta kontakter med bokhandlare i olika länder. Detta har gett god kvalitet i mediebeståndet men är samtidigt direkt i strid mot lagen om offentlig upphandling. Inköp av media ska göras i enlighet med lagen. I samband med att IB integreras på ett tydligare sätt i Stadsbiblioteket, kommer också inköpen på stadens uppdrag att organiseras av Stockholms stadsbiblioteks inköpsgrupp, i nära samarbete med IB.  

Frågor och svar

Kommer IB att läggas ned?

Nej, tvärtom. Det ska få större plats i hela SSB. Stockholms stadsbibliotek ska vara ett internationellt bibliotek, inte ha ett vid sidan av. Det betyder att IB kommer att stegvis integreras i Ssb så att den stora språkkompetensen och de många medierna på de många språken finns där de behövs bäst.

Hur hanteras det statliga uppdraget?

Det statliga uppdraget utförs av IB på uppdrag av KB och är reglerat i avtal. Det är oförändrat och kommer att löpa på precis som vanligt.

Riskeras det inte att tappa kompetens om man integrerar IB i övriga SSB?

Vår intention är precis tvärtom, att kompetensen och medierna ska finnas i hela SSB. Idag har vi ett internationellt bibliotek som ligger vid Odenplan och som inte används så mycket som det skulle kunna. IB har haft sjunkande utlån och besök sedan 2009. Vi vill att fler ska få ta del av vårt internationella bibliotek.

Är detta ett svepskäl för att spara pengar?

Idén om att integrera IB mer i övriga SSB har funnits i flera år och finns med som en del av verksamhetsprogrammet för förnyat stadsbibliotek. I år behöver IB spara ganska mycket pengar, vilket beror på att IB:s avtal med SLL upphör, och delar av uppdraget flyttas till Regionbibliotek Stockholm. Detta gör att denna process skyndas på.

Vad händer med medierna i huset?

Så länge inget annat bestäms kommer medierna att stå kvar. Däremot kommer vi att under året se över behovet av litteratur på olika språk inom hela SSB, för att de böcker vi har ska kunna användas så mycket som möjligt. Stadens uppdrag är de stora språken som talas i Stockholm medan statens uppdrag handlar om fler språk.

Stämmer det att det går från 120 språk till 20?

Det är inte fastställt hur många språk som kommer att finnas. Siffran 20 har nämnts i något sammanhang kring antal språk i det öppna, fysiska biblioteket, liksom andra siffror. Det finns inga beslut fattade om antal språk. Stockholms stadsbibliotek ser över mångspråksuppdrag tillsammans med KB. Under våren kommer en ny upphandling av medialeverantör att göras, där en ny kravställning görs. Fram till dess behöver uppdraget och behovet av antal språk, vilka språk som behövs och vilka språk som ska finnas var, att utredas.

Ska IB:s och Asplunds personal arbeta i båda husen när det nya schemat kommer?

Ja, de två biblioteken ska integreras i varandra.